Riksdagen har öppnat sina databaser | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Riksdagen har öppnat sina databaser

Entreprenörer, entusiaster och andra intressenter väntar på att få skapa e-tjänster baserade på öppen myndighetsdata.

Allt fler e-tjänster lanseras som är baserade på öppen myndighetsdata, men trots det går utvecklingen långsamt. En orsak är att det behövs gränssnitt, ett såkallat API (Application Programming Interface) för att utvecklaren enkelt ska kunna komma åt informationen. APIn gör att datorprogram med automatik kan få snabba uppdateringar av informationen och sprida den vidare till slutanvändaren.

Automatiseringen bör även ligga i myndighetens intresse för att säkerställa att informationen är korrekt och att eventuella korrigeringar av felaktiga uppgifter sprids så snabbt som möjligt till slutanvändare. Tyvärr är det få myndigheter som har förstått fördelarna med ett maskinläsbart gränssnitt till sin information.

Under vissa omständigheter har myndigheterna rätt att ta ut en självkostnadsavgift för tillgång till materialet. I undantagsfall kan förvaltningen också begränsa åtkomsten till en exklusiv aktör. Statskontorets har nyligen kartlagt i vilken utsträckning statliga och kommunala myndigheter beviljat sådana exklusiva rätter.

Kartläggningen visar att det finns oklarheter kring hur begreppet exklusiv rätt ska definieras. Statskontoret föreslår därför att E-delegationen bör ha ansvar för arbetet att tydliggöra begreppet exklusiv rätt för myndigheterna. E-delegationen har sedan tidigare i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar.

Riksdagens jättekliv
Redan i våras släppte riksdagen en första version av ett öppet gränssnitt till sin information (Riksdagens syndikeringstjänst). Via gränssnittet kan vem som helst skapa egna tjänster baserat på informationen, vilket bland andra DN.se och Makthavare.se har gjort.

Lars Brink, utvecklare på riksdagens informationsenhet, berättar för sajten Inuseful.se om arbetet.
– I första steget har vi mer eller mindre bara exponerat all data som vi har på webbplatsen kring dokumenten. Det man kan få ut är alla dokument och status kring dokumenten. Vi jobbar i huvudsak med xml som utformat och till det kan man ladda ned bifogade pdf:erna och bilder, säger Lars Brink.

Det är två typer av data som varit mest efterfrågad hos Riksdagen. Det ena är att hämta ut information om ledamöterna och det andra är omröstningar i kammaren.

Även Peter Krantz är intervjuad och han tycker att Riksdagens initiativ är bra.
− Det är ett utmärkt initiativ att man kommer ut med något ganska tidigt för att få feedback på det. För att ha ett API och dela med sig av information är en pågående process. Riksdagen har tagit ett jättekliv och visat att det är möjligt, säger Peter Krantz till Inuseful.se.

Lars Brink bekräftar att det finns vissa utmaningar inledningsvis. En sådan är att användarna saknar kunskap om riksdagens process.
−  Tar man voteringarna som exempel så behöver man förstå att man voterar inte om dokument, man voterar om förslagspunkter i dokument. För att få ut de här delarna måste man navigera från dokument till förslagspunkt till votering. Och det har varit svårt att förstå hur man gör det. Där har vi ett arbete framför oss, att sänka ribban så att det blir lättare att komma åt det man söker, säger Lars Brink.
Han tycker att det är mycket spännande att se vad andra kan åstadkomma utifrån Riksdagens data.

En ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen trädde i kraft i somras.

FAKTA: Initiativ kring öppen data

Riksdagens syndikeringstjänst (data.riksdagen.se) – Riksdagen var snabb med att erbjuda åtkomst till sina databaser. Bland andra Dns Riksdagskollen och Makthavare.se har utvecklat e-tjänster baserade på informationen.

GovData.se är en e-tjänst som ger information om statliga utgifter (i dagsläget finns uppgifter från 70 myndigheter vilket uppskattas till 90 procent av de statliga utgifterna) sedan 2003 och framåt. Tanken är att GovData ska användas som ett affärsverktyg för att se hur ett företags konkurrenter debiterar myndigheter alternativt för se vart skattepengar tar vägen.

Opendata.se samlar information om svenska API:er och öppna datakällor. Den här typen av data gör att vem som helst snabbt kan utveckla nya roliga e-tjänster.

LIBRIS har ett rättstavnings-API. Baserat på ordet man anger får man förslag på mer sannolika stavningar av ordet. API:et baseras på de sökningar som görs i LIBRIS biblioteksdatabaser.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER IT

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *