Otydlig styrning i offentlig sektor | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Otydlig styrning i offentlig sektor

− Det är synd om verksamhetscheferna i offentlig sektor. Det menar Sven Siverbo, professor på Handelshögskolan i Karlstad.

Med verksamhetsstyrning kan man påverka beteenden i organisationer, minska osäkerheten och se till att personalen arbetar åt samma håll. Styrverktygen ska användas för att vägleda och motivera.
– Det finns väldigt många olika modeller för styrning men gemensamt för dem är målet att skapa en effektiv organisation, säger Sven Siverbo.

Det går också trender i vad som anses vara bästa styrmodellen. Under 80-talet växte målstyrning fram, under 90-talet blev processtyrning stort och efter millennieskiftet har fokus varit alltmer på att kunden och dennes behov styra verksamheten.

– Ett mycket vanligt problem som vi har upptäckt är att man gärna tillämpar moderna styrverktyg men utan att samtidigt ta bort de gamla. Detta leder till en överdos av styrning och skapar osäkerhet i organisationerna.

Är vi framgångsrika?

Problemet finns i både det privata näringslivet och offentlig sektor. I framförallt vårdsektorn har man kommit långt i tankarna om att det är patientens val som ska styra verksamheten. Samtidigt har man politiker som lägger fast verksamhetsmål och ofta har man genomfört någon form av processorganisation som anger hur organisationen ska arbeta i vertikala flödeskedjor för att effektivisera och skapa värde.

Sven Siverbo tycker synd om verksamhetscheferna. Det är ingen som tar ansvar för att reducera osäkerheten i organisationen.
– Många gånger är det svårt att mäta resultat i offentlig verksamhet. Är vi framgångsrika eller inte, och om vi är bra – vad beror det i så fall på? Utan en bra uppföljning är det svårt att arbeta med styrning.

Ofta för detaljerat
Det finns en hel del självkritik i kommunerna om att vi är dåliga på att formulera mål och att det är svårt att mäta resultat.
– Det ÄR svårt, man kanske tror att målstyrning är enkelt. Ju svårare det är att mäta resultat desto svårare är målstyrning.

Felet man ofta gör är att målen formuleras för detaljerat. Om målet är att budgeten ska vara i balans, 90 procent av patienterna ska vara nöjda och ni ska följa den här listan med regler, då blir det svårt för verksamhetscheferna att ta resultatansvaret eftersom de inte har någon möjlighet att påverka hur verksamheten ska utformas.

Det är en glidande skala mellan målstyrning och detaljstyrning och det finns en risk att hamna fel. Om en förskola enkom får ersättning utifrån hur många barn man tar hand om går man helt miste om styreffekt kopplat till kvalitet. Det sätts delmål, regler och detaljplaner eftersom man är rädd att släppa ansvaret.

Jämförelser är bra
Som tur är finns det även positiva trender att peka på, jämförelsetrenden är en sådan menar Sven Siverbo.
– Vissa har kommit långt i arbetet med att jämföra verksamhet, skolan är ett sådant exempel. Man tar ett antal nyckeltal, jämför och försöker hitta de lyckade lösningarna.

När vi kan dra nytta av att det finns en stor mängd likadana organisationer, då har man en unik chans att förfina försöken att mäta prestationer. Det är fortfarande inte invändningsfritt, vi måste hela tiden arbeta för att skapa trovärdiga mätetal.

Det är fortfarande relativt nytt inom offentlig sektor, att fokusera på vad vi får för våra skattepengar.
– De senaste 25-30 åren har vi gått från att vara byråkrater till att aktivt försöka styra vilket resultat vi får för pengarna, säger Sven Siverbo.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *