Vad kostar bilen – egentligen? | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Vad kostar bilen – egentligen?

Är den billigare bilen alltid billigast? Svaret blir tydligt när man tillämpar totalkostnadsmodellen på ett bilinnehav, även kallad TCO, Total Cost of Ownership. Här följer tjänstebilskonsulten Ynnors guide till ett mer kostnadseffektivt bilinnehav.

Bilar kostar pengar, i många fall mycket pengar. Samtidig är bilen nödvändig i många verksamheter. Förutom att bilen ska passa företagets och förarnas behov, bör den alltså kosta så lite som möjligt.

En normalstor tjänstebil kostar omkring 80 000-100 000 kronor per år under en treårsperiod. I den summan ligger en mängd olika poster, alla möjliga att påverka på olika sätt.

TCO-kalkyl, klicka för stor version.

Med en TCO-kalkyl (se exemplet här intill) vet man redan före åtagandet med relativt stor tillförlitlighet hur mycket en bil kommer att kosta. Det är därför en utmärkt modell när man begär in anbudsunderlag och utvärderar offerter.

Pris
Räkna på generalagentens bruttopris, inklusive moms, enligt prislistan, utan kampanjerbjudanden och rabatter. När man utvärderar restvärden ska de också beräknas utifrån listpriset, eftersom eventuella rabattsatser för olika nybilsköpare är irrelevanta för andrahandsmarknaden när det är dags för försäljning.

Vid större ramavtal ligger rabattsatserna på 8-25 procent beroende på tillverkare. Men nästa steg i kalkylen är ännu viktigare än några procent i rabatt hit eller dit.

Restvärde
Vad en bil verkligen kostar ser man inte förrän den avyttras. Anledningen stavas restvärde, som är den tyngsta posten i en bilkalkyl.

Ofta anses ett högt procentuellt andrahandsvärde som eftersträvansvärt. Men en bil med sämre relativt restvärde, kan ändå vara billigare på sista raden. Anledningen är förstås att en dyrare bil faller tyngre i kronor räknat, även om restvärdesfallet i procent är högre.

Exempel: En bil för 300 000 kronor som tappar 50 procent på tre år innebär 150 000 kronor i värdeminskning. En bil för 180 000 kronor som tappar hela 70 procent kostar 126 000 kronor. Den är alltså hela 24 000 kronor billigare att äga – trots ett förväntat andrahandsvärde som skulle få mången köpare att dra öronen åt sig.

Ur ett strikt kostnadsperspektiv är alltså den ultimata kombinationen en bil med lågt pris och högt andrahandsvärde.

För att minska osäkerheten kring vilket restvärde som gäller i framtiden kan det i vissa fall garanteras av återförsäljare eller leasingbolag.

Leasing
Vid köp av bil är inte momsen avdragsgill (fordon för persontransporter undantagna). Vid en kostnadsjämförelse mellan eget ägande och finansiell leasing, vinner inte sällan leasingkalkylen tack vare att leasegivaren kan göra momsavdrag för sitt inköp och leasetagaren får göra avdrag för halva momsen, förutsatt att det är en momspliktig verksamhet.

Körsträcka
Bilens körsträcka är en avgörande faktor för bilens slitage och restvärde. Därmed är den central också för den slutliga kostnadsbilden för ett bilinnehav.

Hur långt bilarna rullar under en avtalsperiod varierar förstås beroende på förare och syfte med bilen. I vissa företag kan det finnas bilar som rullar så lite som ett par tusen mil till så mycket som 12 000 mil. Det ger stora skillnader i inbytesvärde.

Genom sin bilpolicy kan tjänstebilsförarna genom olika åtgärder uppmuntras att vara allmänt återhållsamma med bruket av företagets bilar, både privat och i tjänsten.

Försäkring
Alla bilar i trafik i Sverige måste ha trafikförsäkring. Den ger till exempel ersättning för alla personskador vid en olycka med det försäkrade fordonet. Därutöver kan en bil ha hel- eller halvförsäkring, även kallat hel- eller delkasko av försäkringsbolagen.

Vanliga årspremier för halvförsäkring ligger på 2800-3800 kronor. Störst chans till lägst kostnad finns via olika typer av gruppförsäkringslösningar.

Bränslepris
Bränslet utgör en av de tyngsta kostnaderna för ett bilinnehav. Priset på själva bränslet är förstås avgörande. Men möjligheten att påverka den är begränsad till bränsleval och marginella rabatter från drivmedelsbolagen.

E85 ser billigt ut på pappret, men en bil tankad på E85 drar 30-40 procent mer bränsle än när den tankas med bensin.

Fordonsgas är ett relativt prisvärt bränsle. Ett naturgaspris på 11,50 kr/Nm3 motsvarar ett bensin pris på 9,50 kronor/litern. Om biogasen kostar lika mycket, motsvarar det 10,45 kronor.

Kraftigt ökande global efterfrågan på diesel har pressat upp priserna. Dieselpriset i Sverige är nästan detsamma som för 95-oktanig bensin – trots att dieseln är lägre beskattad. Allt talar för att denna utveckling kommer att fortsätta.

Priset på de fossila bränslena styrs i huvudsak av världsmarknadspriset, men även nationella politiska beslut, till exempel skatter, påverkar. Den begränsade tillgången och klimatdebatten kommer att göra fossila bränslen allt dyrare på sikt. Endast en oljeoberoende ekonomi kan ändra den utvecklingen.

Bränsleförbrukning
Den andra centrala delen av bränslekostnaden är förstås bilens förbrukning. Den är lättare att påverka än bränslepriset.

Bränslet för en bil som varje år körs 3 000 mil och drar 4,5 liter diesel per 100 km, kostar 16 875 kronor (inklusive moms) vid ett literpris på 12,50 kronor. Drar bilen i stället 5,5 l/100 km blir summan 20 625 kronor. För 100 bilar är skillnaden 375 000 kronor. Det blir 1 125 000 kronor för en 36-månadersperiod.

Även priserna på förnybara drivmedel och elektricitet kommer att påverkas av ökande efterfrågan och begränsad tillgång. Oavsett bränsle, finns flera skäl att välja en så energieffektiv bil som möjligt.

Skatt
En koldioxidbaserad fordonsskatt tas ut på de flesta bilar i trafik i Sverige. Men genom att välja en skattebefriad miljöbil kan man utan problem spara 2 500-10 000 kronor per bil och innehavsperiod jämfört med ett val som inte klarar miljöbilskriterierna.

Service
Bilar måste servas regelbundet för att må bra och hålla länge. En korrekt servad bil har ett högre restvärde än ett exemplar som saknar fullständigt ifylld servicebok.

En service innebär förstås en extra kostnad, såvida man inte väljer ett märke som har ”fri” service, som några tillverkare erbjuder under ett antal år eller ett maximalt antal mil (det är förstås inte gratis, eftersom priset för tjänsten tas ut i något annat led).

Etanolbilar behöver servas oftare (var 1 500:e mil är inte ovanligt) än till exempel moderna dieselbilar (ofta var 3 000:e mil). Det påverkar förstås kalkylen.

Sen tillkommer kanske förlorad arbetstid, kostnad för hyrbil, etc. Service- och reparationsavtal kan vara ett bra sätt att få kontroll över kostnaderna, givet att man tar hänsyn även till långa körsträckor.

Reparation
Bilar går sönder – vissa mer eller mindre än andra – och allt täcks inte av försäkringar eller garantier, även om nybilsgarantier på minst tre år blir allt vanligare. Ju längre nybilsgaranti, desto mindre risk för kostsamma reparationer under innehavstiden.

Ju längre körsträcka desto större är risken för skador. Detsamma gäller för aggressivt körbeteende, särskilt i kombination med effektstinna bilar.

Däck
Däck är ingen försumbar kostnad för företaget. Ju längre körsträcka, desto större är däckslitaget. För varje ny bil krävs dessutom en extra uppsättning däck.

Det finns sätt att hålla kostnadsbilden nere, men att välja marknadens billigaste är ingen god idé ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

När det gäller däck får man ofta den kvalitet man betalar för. Skillnader i bromssträcka, vattenplanings- och köregenskaper skiljer sig dramatiskt mellan de sämsta och bästa däcken. Däckens lilla kontaktyta med vägen är allt som håller bilen på vägen.

En kostnadseffektiv insats är att använda bilens rekommenderade däckdimensioner. Breda lågprofildäck på de största möjliga fälgarna, är dyrt både i inköp och vid byte, som blir mer frekventa eftersom de slits mer. Dessutom ökar bränsleförbrukningen.

Rätt lufttryck i däcken påverkar såväl bränsleförbrukning, slitage som vägegenskaper.
På senare tid har allt fler extra lättrullande miljödäck kommit ut på marknaden. De bidrar till sänkt förbrukning och därmed lägre kostnader och utsläpp.

Aggressiv körning med höga farter, häftiga gaspådrag och kurvtagningar sliter mer på däcken än en lugn färd.

Övrigt
Bilar förbrukar inte bara bensin. Torkarblad, olja, lampor, spolarvätska är exempel på andra utgifter, som kan tyckas små vid varje enskilt tillfälle, men som ändå kostar pengar.

Detsamma gäller biltvätt. De flesta företag vill att deras bilar ska hållas i gott skick och se fräscha ut.

Sett till det totala innehavet är dessa kostnader små, men också svåra att påverka i någon större utsträckning.

Totalkostnad
När man tittar på sista raden i en TCO-kalkyl, blir det också tydligt var man ska rikta sina besparingsinsatser. En så låg värdeminskning i kronor räknat som möjligt, är det absolut mest effektiva för sänkta bilkostnader. Därefter utgör bränslet den största utgiften. Och också den största miljöboven.

Mikael Lindström
Tjänstebilkonsult Ynnor

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

2 Responses

Kommentera
  1. Bjorn
    jul 03, 2015 - 11:11 f m

    Det missas en parameter i kalkylen och den är förmånsvärdet. Jag tänker att om man väljer en supermiljöbil så blir förmånsvärdet mycket lägre och därmet de sociala avgifterna.

    Ska man utvärdera en supermijöbil mot en diesel/bensin så bör man kunna köpa en dyrare bil och totalkostnaden bli densamma.

    Reply

Trackbacks/Pingbacks

  1. Bilkalkyler – ONE-DER-CPU

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *