Hälsokontroller används inte på rätt sätt | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Hälsokontroller används inte på rätt sätt

En klar majoritet av arbetsgivarna i offentlig sektor erbjuder hälsokontroller för sina anställda. Personalen ser det som en löneförmån, men om syftet är att förbättra personalens hälsa måste arbetsgivaren göra en större insats.

En undersökning från Arbetsgivarverket, publicerad mars 2010, visar att cirka 78 procent av myndigheterna erbjuder hälsokontroller och 66 procent erbjuder livsstilskartläggningar. För vissa myndigheter är det en uttalad strategi att arbeta förebyggande, för andra är det snarare ett utfall av mycket låg sjukfrånvaro – man behöver helt enkelt inte göra mycket annat.

Men Arbetsgivarverkets rapport visar också att många har svårt att definiera nyttan med företagshälsovårdens förebyggande arbete och det görs få ansatser till analys. De flesta kan peka på framgångsrika individrelaterade ärenden eller en specifik typ av arbetsplatsgenomgång, men i undersökningen har ingen systematisk utvärdering av nyttan identifierats. Flertalet nöjer sig med att följa upp kostnader och insatser på regelbunden basis och konstatera att det går åt rätt håll och att det känns bra.

Vad är värdet?
Åsa Axelsdotter Hök är upphandlingskonsult inom företagshälsovård och har bland annat hjälpt kommuner och myndigheter med beställningsstöd. Vi frågar henne vad värdet av hälsokontrollerna är?

– Det är en omstridd fråga som jag vill mena främst beror av hur utföraren av hälsokontrollerna återkopplar till kunden. Om det sker en god återkoppling av information, både till individen och till organisationen, då ges förutsättningarna för att skapa värde för arbetsgivaren.

Hon påpekar att det är upp till beställaren att säkerställa rätt arbetssätt. Företagshälsovården kan påpeka och upplysa men den avgörande beställningen måste göras av kunden. Som kund bör man ge företagshälsovården i uppdrag att sammanställa och analysera resultatet från samtliga medarbetare som undersöks för att på så sätt identifiera eventuella problem i arbetsmiljön eller organisationen. Först då kan man tala om att hälsoundersökningarna bidrar till ett reellt värde för arbetsgivaren.

– Undersökningar visar att medarbetarna alltid tycker att värdet av hälsokontrollerna är högt. Så i termer av personalförmåner kan enkla hälsokontroller räcka. Men om man vill skapa ett mervärde för organisationen behövs ett mer strukturerat arbete med återkoppling från utföraren.

Åsa Axelsdotter Hök är även noga med att påpeka att företagshälsovård är så mycket mer än bara hälsokontroller.
– Vill man skapa nytta i organisationen behövs uppföljning och en ansats till förbättringsarbete. Företagshälsovården bör inkludera arbetsmiljöarbete, ergonomiinsatser, rehabstöd för den som är sjuk, stresshantering, kris- och konfliktstöd. En hälsoundersökning är bara en kontroll – inte en åtgärd, säger Åsa Axelsdotter Hök.

Lena Tuvéne är VD på hälsoföretaget Betania och hon bekräftar vikten av bra återkoppling efter genomförda hälsoundersökningar. I Betanias åtagande ingår att rekommendera förslag på åtgärder. Läkare och kundansvariga sammanställer hälsoundersökningarna i en organisationsrapport och redovisar hälsostatus hos de anställda.

– Vi identifierar kundernas riskfaktorer, behov av åtgärder samt gör en analys och förslag på vad de konkret kan göra för att öka medarbetarnas kapacitet. Det är viktiga data för kundernas fortsatta framgång, säger Lena Tuvéne.   

Hälsan – vår nya tro
Hälsotrenden har fått fäste i vår moderna tid – vi vill må bra här och nu, hela tiden. Kairos Futures trendspanare Mats Olsson beskriver hälsan som vår nya tro. Mats Olsson menar att välbefinnande och livskvalitet är centrala ord och att vi har förstått att hälsan också har med anställningsbarhet att göra. Både offentliga och privata arbetsgivare blir mer intresserade av att anställa medarbetare som satsar på sin livsstil. I Universums studie från 2009 kan vi läsa att för unga arbetstagare är hälsa och balans en av de tre viktigaste tre parametrarna när de värderar attraktiva arbetsgivare.

– Hållbara organisationer är ett begrepp som ofta används idag. För att klara vårt uppdrag behövs friska, effektiva och pigga medarbetare. Här kommer hälsoundersökningar in som en av flera metoder att säkerställa de anställdas hälsa och därmed även deras produktivitet och intäkter för bolaget,
säger Lena Tuvéne.

Ohälsan kostar
Medarbetare kan känna sig friska men provsvaren pekar kanske på behov av livsstilsförändringar. Studier visar på att en rökare kostar företaget cirka 30 000 kronor per år, sömnproblem 35 000 kronor per år i frånvaro och lägre produktivitet. En medarbetare med så kallat riskbruk av alkohol producerar endast 75 procent av sin totala kapacitet.

Dålig kondition begränsar medarbetarens möjlighet att prestera och leder till sämre produktivitet. Utifrån konditionsvärden beräknar Betania hur stor kapacitetsförlusten är och vad det kostar organisationen i kronor och ören.

– Genom hälsoundersökningar får kunderna veta hur medarbetare mår, vad de har för kapacitet och hur vi konkret kan öka den. Återkopplingen sker i nära samverkan med våra kunder, deras behov och var de befinner sig för stunden, säger Lena Tuvéne.

– Vi rekommenderar att genomföra hälsoundersökningar varje år för de som är över 50 år eftersom diagnoserna börjar komma när man blir äldre. Mellan 40 och 50 år räcker vartannat år och under 40 år vart tredje år, säger Lena Tuvéne.

Vem har ansvaret?
Var börjar och slutar arbetsgivarens ansvar, undrar vi? Ska arbetsgivaren försöka påverka medarbetare som skulle må bra av att sluta röka, börja motionera eller ändra sina alkoholvanor?

– Varje medarbetare är viktig eftersom ett framgångsrikt sytematiskt arbetsmiljöarbete inte kan kommenderas fram utan i högsta grad är allas ansvar. Arbetsgivaren kan anvisa ramar och erbjuda möjligheter, här är cheferna viktiga förebilder. Vi brukar rekommendera våra kunder att inkludera hälsomål i medarbetarsamtalen. I medarbetarens ansvar ligger att ta vara på sin egen hälsa. Studier visar också att framtidens arbetstagare kommer vilja ha hälsa och balans och där hjälper vi våra kunder att blir framtidens, attraktiva arbetsgivare, säger Lena Tuvéne.

När kunderna använder företagshälsovårdens expertis och kunskap kan de verkliga förbättringarna åstadkommas.
– Vi har helt klart märkt ett stort intresse och upplevt mycket intressanta diskussioner i samband med återrapportering av hälsoundersökningar hos kund och många konstruktiva förebyggande och hälsofrämjande förslag har kommit fram. Vi strävar efter bra, långsiktiga relationer med våra kunder och för det behövs en nära dialog och ömsesidig förståelse, säger Lena Tuvéne.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Vård

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *