Vinnova initierar förkommersiell upphandling | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Vinnova initierar förkommersiell upphandling

Ann-Mari Fineman, Vinnova

Vinnova lanserar ett pilotprogram inom innovationsupphandling under våren 2011. Därmed startar de första tillämpningarna av förkommersiell upphandling i Sverige.

Det konventionella upphandlingsförfarandet motverkar innovation på marknaden. Det konstaterade Innovationsupphandlingsutredningen som blev klar 2010. Ett av utredningens många förslag var att införa en ny upphandlingsform, kallad förkommersiell upphandling.

Upphandlingsformen bygger på att en statlig eller kommunal myndighet beskriver sitt behov av att finna en lösning på ett specifikt problem, varpå intresserade företag bjuds in att presentera sina koncept. De företag, alltid minst två, som visar att de har förutsättningar för att genomföra uppdraget får teckna kontrakt med myndigheten.

Kontraktet inleder en process med förstudie, prototyp och testserie som successivt utvärderas. För att underlätta samarbetet får myndigheten och företagen förhandla om ersättning och andra villkor under upphandlingsprocessen. Grundprinciper för kontraktstilldelning måste vara klara redan från början, men dialogen fortsätter genom hela processen, och möjlighet att avbryta finns.

Ett undantag i LOU
Förkommersiell upphandling har ännu inte använts i Sverige. Det är en ny upphandlingsmetod som möjliggjorts genom ett undantag i EU-direktivet och tillämpas då det helt saknas lösningar på behovet på marknaden. Framför allt Storbritannien och Nederländerna har tagit metoden i bruk och Belgien har gjort vissa pilotupphandlingar, men flera andra EU-länder ligger i startgroparna.

Under 2011 kommer Vinnova att lansera ett pilotprogram inom förkommersiell upphandling.

– Vi arbetar med att definiera ett programkoncept som kommer att utlysas i april. Målgruppen är offentliga organisationer som har identifierat ett produktbehov eller ett problem som behöver lösas. Vi guidar dem genom processen och står för eventuella extrakostnader som kan uppstå, säger Ann-Mari Fineman, enhetschef på Vinnova.

I vissa fall, om projektet är av stort värde för samhället, kan Vinnova även komma att betala delar av kontraktskostnaden. Redan i förfrågningsunderlaget ska kontraktsvillkoren specificeras, det vill säga vem som står för vilka kostnader och vem som sedan äger rättigheterna till produkten. Rättigheterna tillfaller alltid leverantören, som incitament, men upphandlande organisation kan förhandla om viss nyttjanderätt.

– Vi tror att de organisationer som kommer att nappa på vår utlysning är de som har en vilja och förmåga att arbeta med innovationsupphandling. Organisationen måste vara redo i sitt tänk.

Det brittiska exemplet
Michael Wilkinson arbetar på National Innovation Center inom NHS, den offentligt finansierade sjukvården i Storbritannien. Han blir ofta bjuden till andra EU-länder för att berätta om de egna erfarenheterna med innovationsupphandling.

– Om behoven i sjukvården inte kan tillgodoses på marknaden kopplas vi in. Vi satsar inte på projekt som inte är reellt tekniskt utmanande för industrin.

Han och hans kollegor arbetar med att definiera behovet som sedan publiceras på en webbplats dit tillverkare bjuds in att ta del av önskemålen. Viktiga principer i förkommersiell upphandling är att ha tydligt definierade behov och sedan driva en öppen och fullt transparent process.

– Vi bjuder in marknaden och frågar om de kan tillverka detta? Svaret brukar i regel vara, visst – hur mycket pengar har ni att investera?

Staten står för risken, men inte helt utan krav.
– Om företaget får investeringskapital kräver vi avkastning på vinsten, säger Michael Wilkinson.

Michael Wilkinson berättar att arbetet med att definiera behoven har rönt mycket uppmärksamhet från industrin.

– Industrin är mycket intresserad av vårt arbete att definiera behov eftersom de ofta har en dålig förståelse av behoven. Numer händer det att nya idéer även initieras av leverantörer. Det har inneburit en stor förändring jämfört med hur det var för sex år sedan, säger Michael Wilkinson.

Två vägar
Vinnova startade 2009 ett projekt kallat Innovationsslussar som ska stimulera landstingen att ta till vara och utveckla konkreta idéer från vårdpersonalen. Vinnova erbjuder stöd i arbetet med att kommersialisera idéerna. Projektet har varit framgångsrikt och nya utlysningar har gjorts. Men framöver kommer man att kunna välja:

– När ett behov inom sjukvården identifieras kan man tänka sig två vägar, antingen kommersialisera idén själv eller initiera en innovationsupphandling. De här tankarna är bara på planeringsstadiet än så länge, säger Ann-Mari Fineman.

FAKTA
De senaste åren har intresset för innovationsupphandling ökat. Ett exempel är Jegreliusinstitutet som i samarbete med ett flertal landsting stimulerar utvecklingen av en helt ny giftfri blodpåse. Dagens blodpåsar för röda blodkroppar består av plasten PVC som i sin tur innehåller mjukgöraren och ftalaten DEHP. Mjukgöraren, som vandrar ut i blodet och vidare in i patienten, misstänks påverka fortplantningsförmågan och är därför till exempel förbjuden i leksaker. I blodpåsar är dock ämnet fortfarande tillåtet och idag finns inga alternativ på marknaden. Initiativet genomfördes som en så kallad teknikupphandling.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Upphandling

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *