EU vill öka den ekonomiska styrningen | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

EU vill öka den ekonomiska styrningen

EU kräver tuffare åtgärder mot alltför stort underskott hos medlemsländer. Ett omfattande lagstiftningspaket har föreslagits för att minska risken för nya ekonomiska kriser.

Ett omfattande paket med lagstiftningsåtgärder som handlar om att stärka den ekonomiska styrningen i EU och i euroområdet fick stöd i ekonomiutskottet den 19 april. Det handlar särskilt om att ta itu med krisens underliggande orsaker: växande ekonomiska obalanser inom EU-ekonomin och regeringarnas allt djupare skuldsättningar.

Ekonomiutskottets ledamöter kom överens om tuffare åtgärder än kommissionens ursprungliga förslag för att ta itu med medlemsstater som alltför stora underskott:

Kommissionens roll i övervakning och beslut om stora underskott stärks mot rådet för att ge medlemsstaterna mindre manöverutrymme.

Länder som ertappas med att ändra i statistiken (exempelvis felaktig statistik om skulder) får böter – 0,5 procent av BNP.

Sanktioner för dem som inte tar itu med makroekonomiska obalanser (0,1 procent av BNP) i ett tidigare skede, vid första missen och om problemet fortsätter kan sanktionerna öka till 0,3 procent.

Rådets omröstning om införande av depositioner och böter ska vara öppna, säger texten, med undantag för nödsituationer när beslut kan tas bakom stängda dörrar.

Ledamöterna uppmanar dessutom kommissionen att låta medlemsstaterna fortsätta med investeringar som gynnar hälsan på lång sikt. Det finns en oro bland ledamöterna över att tillväxt och jobb har lämnats utanför paketet. Vissa ledamöter har varnat för skuldminskningar kan leda till en längre och djupare nedgång.

Texterna som ekonomiutskottet antog ger även ett starkare rättsligt stöd till den europeiska ekonomiska terminen, vissa delar av europakten och förfarandena för det nationella reformprogrammet.

Bakgrunden till krisen
Den ekonomiska krisen har drabbat EU hårt. Oansvarig hantering av offentliga utgifter är en av förklaringarna. Grekland är ett exempel där regeringen har spenderat mer (löner, investeringar, sociala tjänster etc.) än vad den fått in vilket har gett underskott. När banker inte längre ville låna ut pengar, av rädsla att inte få tillbaka pengarna, gick EU in med nödlån för att få den grekiska ekonomin på fötter igen.

En annan förklaring är den ekonomiska obalans som uppstår när vissa länder har ett stort handelsöverskott (t ex. Tyskland) medan andra (t ex Grekland och Portugal) har stora underskott. Underskottsländerna lånar från länderna med överskott. Det är inte nödvändigtvis regeringarna som lånar utan även den privata sektorn, exempelvis för att finansiera bomarknadsbubblor. När bubblan brister (t ex Irland och Spanien) tvingas regeringen gå in för att rädda bankerna, vilket leder till stora statsskulder som räddas genom nödlån från EU.

Lagstiftningspaket
Kommissionens paket med lagstiftningsåtgärder inom området ekonomisk styrning, som ekonomiutskottet har tagit ställning till, handlar om sex olika förslag. Fyra förslag handlar om finanspolitiska frågor, däribland en genomgripande reform av stabilitets- och tillväxtpakten, och två nya förordningar ska se till att framväxande makroekonomiska obalanser i EU och euroområdet upptäcks och hanteras på ett effektivt sätt.

Stabilitets- och tillväxtpakten stärks genom att sätta större fokus på statsskuldens nivå. För att se till att sanktionerna genomförs planeras ett “omvänt röstningsförfarande”: det betyder att kommissionens förslag om en sanktion anses som antagen såvida inte rådet avvisar det med kvalificerad majoritet.

Förslagen handlar också om korrigering av obalanser. Det handlar om att stärka övervakningen av indikationer för obalanser (beslut ska tas om vilka), rekommendationer om åtgärder för att minska obalanser och sanktioner för länder som inte följer rekommendationerna.

Europaparlamentets politiska grupper är inte överens om innehållet, exempelvis går åsikterna isär om sanktioner och den årliga takten för underskottsminskningar.

Euroobligationer, avgift på finansiella transaktioner, den europeiska terminen för samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna och en gemensam regim för bankavveckling är andra centrala frågor.

ECB hoppas på Europaparlamentet
Europeiska centralbanken (ECB) räknar med Europaparlamentets uppbackning för striktare regler för skulder och underskott. Alla medlemsstater ställer nämligen inte helhjärtat upp bakom förslaget att stärka kommissionens roll och automatik i sanktionerna. ECB tycker inte att medlemsstaterna har gått långt nog för att stärka stabilitets- och tillväxtpakten.

Efter ekonomiutskottets omröstning går lagförslagen nu till full församling – troligen i juni.

Källa: Europaparlamentet

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *