Ork att driva förändring | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Ork att driva förändring

Kent Nilsson, marknadsansvarig för kommuner och molntjänster på IT-företaget Mawell

Långa beslutsvägar i Myndighetssverige kräver ibland sina ihärdiga eldsjälar. Vi har träffat Kent Nilsson som ger sin berättelse om hur han fick Socialstyrelsen att till slut tillåta sms-påminnelser för inbokade patientbesök.

Det hela började med en affärsmöjlighet. Kent Nilsson är marknadsansvarig för kommuner och molntjänster på företaget Mawell som levererar IT-tjänster för vård och omsorg. En dag i februari 2008 läser han om en kartläggning som visar att Karolinska sjukhuset har upp till 18 miljoner kronor att spara om man lyckas minska antalet uteblivna patientbesök.

Intressant, tänker Kent Nilsson, problemet kan lösas med sms-påminnelser till inbokade patienter. Han tar kontakt med Karolinska sjukhuset, som efter viss säljbearbetning ser behovet och drar igång ett projekt. Tiden går men i augusti 2010 är projektet klart för sjösättning. Då knackar Datainspektionen på dörren och säger att sms inte är en tillåten kanal för patientpåminnelser. Kent Nilsson tar själv kontakt med Datainspektionen.

– Jag pratar med två tjänstemän på Datainspektionen som hävdar att sms-påminnelser är olagligt och att de följer instruktioner som Socialstyrelsen utfärdat och att de inte kan påverka situationen.

Kent Nilsson upplever de här två tjänstemännen som fyrkantiga paragrafryttare som inte är intresserade av att föra upp ärendet till diskussion. Därför tar han istället direktkontakt med Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund, som efter samtalet går med på att backa upp ett förslag till förändring.

Socialstyrelsen svarar då att det krävs en lagändring för att göra sms-påminnelser tillåtna. I patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring och informationssäkerhet finns bestämmelser om hur patientuppgifter får hanteras, och det är enligt lag inte tillåtet att distribuera patientuppgifter via öppna nät, såsom sms eller e-post. Ansvaret för patientuppgifterna ligger slutligen hos vårdgivaren.

Inte vår sak
Kent Nilsson blir bestört av beskedet från Socialstyrelsen att det inte är deras sak att få till en lagändring.

– I september 2010 sänder jag en begäran om lagändring till Daniel Forslund på Regeringskansliet med stark support från Göran Gräslund samt Åke Rosander på Cehis och i viss mån även från Socialstyrelsens Anders Printz, chef för avdelningen regler och tillstånd, berättar han.

Men Kent Nilsson upplever fortfarande Socialstyrelsen som en bromskloss i arbetet, och han kontaktar därför myndighetens generaldirektör Lars-Erik Holm. Med hans stöd fortsätter han sitt ivriga lobbyarbete för att en lagändring ska komma till.

– Under vintern ligger jag på Socialstyrelsen och beskyller dem för långsamhet, dålig planering och diverse annat och cc:ar hela tiden generaldirektören.

Kent Nilsson blir samtidigt kontaktad av Erik Janzon på Datainspektionen, som menar att det inte behövs någon lagändring, det borde räcka med nya instruktioner.

– När jag i mars 2011 får veta att både Erik Janzon och Anders Printz ska tala på Vitalismässan i Göteborg en månad senare passar jag på att utöva lite påtryckning. Så jag påtalar för Anders Printz att pressen snart kommer att få reda på att Socialstyrelsen inte agerat mot tandläkarna som redan i flera års tid använt sms till sina patientpåminnelser, trots att de lyder under samma lagar, säger han.

Kent Nilsson lierar sig också med Karin Båtelsson på Läkarförbundet samt läkaren Rickard Löwström, också de bokade talare på Vitalismässan, som i sina respektive tal poängterar obalansen mellan patientdatalagen och teknikens möjligheter och uppmanar till mer sunt förnuft och mindre paragrafer. De omfattande påtryckningarna får effekt och som en avslutning på Erik Janzons framförande på Vitalis säger Socialstyrelsens Anders Printz att de ska snabbutreda patientpåminnelser via sms.

Ytterligare en månad senare kommer ett pressmeddelande: Klartecken till sms-påminnelser i vården. Förutsättningen är att meddelandena inte innehåller detaljer om patientens hälsotillstånd och att patienten gett sitt medgivande.

– Jag mejlade då Anders Printz och tackade för ett professionellt jobb. Slutet gott, allting gott, men vilket besvär att komma dit, säger Kent Nilsson.

Integritet – ingen lättvindlig fråga
Genom ett begränsat undantag i Socialstyrelsens föreskrifter är det nu alltså möjligt för vårdgivare att använda sms och e-post vid kallelser och påminnelser till sina patienter, trots att de distribueras via öppna nät – vilket strider mot patientdatalagen.

– De uppgifter som hanteras i sådana meddelanden är oftast harmlösa. Det fanns inte skäl för att patientpåminnelser ska omfattas av den här lagen, säger Anders Printz när vi ringer upp.

Det medför också en säkrare vård att patienten faktiskt kommer till avtalade besök, skriver Socialstyrelsen i sin snabbutredning.

Att förhindra att obehöriga får tillgång till känsliga uppgifter om patienter är oerhört viktigt för att vården ska kunna skydda patienternas integritet. Inför att vårdgivaren beslutar om att använda sig av kallelser och påminnelser via sms och e-post ska de därför också göra en behovs- och riskanalys.

– Vi ger nu vårdgivarna en möjlighet att själva besluta om en tillräcklig säkerhetsnivå för sin hantering av påminnelser och kallelser, och beslutet ska föras in i organisationens informationssäkerhetspolicy, säger Anders Printz.

Vad var det som förelåg ändringen i Socialstyrelsens föreskrifter?

– Vi fick många frågor om det var tillåtet och vi såg direkt att det inte var ett särskilt väl fungerande regelverk, säger Anders Printz.

Det var alltså efter påtryckningar som ni tog tag i ärendet?

– Nej, det låter som om vi var emot en ändring. Vi såg själva att det här inte var bra.

Jag berättar att Kent Nilsson har upplevt honom som en bromskloss i arbetet.

– Jag har haft en återkommande mejlkorrespondens med Kent Nilsson, och redan från början har jag sagt att det är ett område som vi ska ta oss an, men till en början kunde jag inte ge några besked om när en ändring skulle göras. När vi såg att det inte behövdes några tidskrävande åtgärder från vår sida då prioriterade vi upp ärendet, svarar Anders Printz.

Det tar tid för kvarnarna att mala. Kent Nilsson hoppas att hans berättelse ska leda till att fler orkar driva förändringsarbete, även mot stora, tröga organisationer.

– Vissa myndighetspersoner har ett konserverande beteende. Fler organisationer måste bli som Tullverket, som både kontrollerar och ger service. De har lyckats bra, säger Kent Nilsson på Mawell.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER IT

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *