Experterna oeniga om inköps­centraler | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Experterna oeniga om inköps­centraler

Från vänster: Pia Nylöf, Roland Pettersson, Helena Rosén Andersson

Bestämmelserna om inköpscentraler som infördes i den svenska lagen om offentlig upphandling i juli 2010 gör det exempelvis möjligt för en kommun att genomföra ramavtalsupphandlingar som inköpscentral för några grannkommuners räkning. Etablerandet av nya inköpscentraler orsakar dock fortfarande frågor i Sverige.

Anser du att en inköpscentral bör införskaffa ett uttalat uppdrag från en kommun eller ett kommunalt företag för att genomföra upphandlingar för deras räkning?

– En inköpscentral definieras i LOU som en upphandlande myndighet som antingen ingår ramavtal i eget namn eller som medverkar vid en offentlig upphandling som ombud för andra upphandlande myndigheter. När en inköpscentral upphandlar som ombud för andra görs det genom ett särskilt uppdrag. Den situationen är således reglerad i LOU. I det fallet en inköpscentral gör en upphandling i eget namn behövs inget särskilt uppdrag. Det finns inget krav i LOU på att ett särskilt uppdrag måste införskaffas från de myndigheter som ingår i upphandlingen när denna görs i eget namn av inköpscentralen.

Pia Nylöf, chefsjurist, SKL Kommentus

– Det tycker jag, eftersom det är frågan om olika myndigheter med kommunalt självstyre och bolag som ska fatta sina egna beslut.

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

– Ja. Det är en naturlig ordning mot bakgrund av vad som gällt för samordnade ramavtalsupphandlingar enligt svensk rättspraxis före införandet av reglerna om inköpscentraler. Det är dessutom nödvändigt mot bakgrund av vad den svenska lagstiftaren har uttalat om avsikten med de svenska reglerna om inköpscentraler. Om en inköpscentral agerar grossist kan inköpscentralen göra inköpen för egen räkning och därefter sälja vidare dessa varor eller tjänster till andra upphandlande myndigheter. I sistnämnda situation behöver inte inköpscentralen ha ett uppdrag vid upphandlingen av ramavtalet från den eller de upphandlande myndigheter som senare kan komma att köpa varor eller tjänster från inköpscentralens lager. De svenska reglerna innefattar emellertid inte sådan grossistverksamhet.

Helena Rosén Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl

Om inte, vad får det för effekter för avropande kommuner, bolag, landsting och myndigheter?

– Upphandlande myndigheter får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av en inköpscentral. Detta framgår av LOU. Det innebär att de kommuner m.fl. som har angetts som avropsberättigade i det förfrågningsunderlag som annonserats får en möjlighet att tillämpa det ramavtal som upphandlats av inköpscentralen. Det en möjlighet för upphandlande myndigheter men som huvudregel ingen skyldighet även om avtalstroheten givetvis är viktig. En positiv aspekt är att den administrativa bördan bli betydligt mindre för såväl inköpscentralen som den upphandlande myndigheten då man slipper hela fullmaktsprocessen och ramavtal kan ingås av inköpscentralen självt.

Pia Nylöf, chefsjurist, SKL Kommentus

– Min gissning, är att det kan komma att medföra att många av dem kommer att sitta med dubbla eller till och med flera parallella avtal. Dels avtal tecknade av inköpscentralen, grannkommuner och kommunalförbund. Men även av egna, i de fall man har beslutat att göra egen upphandling. Det blir svårt att ha koll på att avtal finns, vad det gäller och vem som har tecknat det. Dessutom kan det nog bli riktigt krångligt att hantera beställningar, reklamationer och avtalsuppföljning.

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

– Jag kan inte se några egentliga effekter med undantag möjligen för att inköpscentralerna förmodligen kommer att bestå av en eller några få och stora centrala aktörer på den svenska marknaden. Det kan i sig inverka negativt på konkurrensmöjligheterna främst för små och medelstora företag. Det är emellertid min uppfattning att de svenska lagreglerna med nuvarande utformning inte ger stöd för att inköpscentralen får upphandla ramavtal för andras räkning utan ett uppdrag att göra det. En kommun som, med nuvarande regler om inköpscentraler, gör avrop på ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral, utan att kommunen har lämnat ett uppdrag åt inköpscentralen innan upphandlingen genomfördes, löper därför en risk att en domstol finner att avropet är en otillåten direktupphandling. Om avrop ska ske genom förnyad konkurrensutsättning är det den avropande myndigheten som är ansvarig för att avropen har stöd i ett korrekt upphandlat ramavtal.

Helena Rosén Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl

Och hur kan det tänkas påverka marknaden och leverantörerna?

– I alla ramavtalsupphandlingar finns osäkra parametrar som specificeras först vid avrop. Det är möjligt att precisera och komplettera villkor under förutsättning att man inte väsentligt avviker från villkoren i ramavtalet. Den parameter som i princip alltid är obestämd i ett ramavtal är den volym som kommer att avropas oavsett om det finns ett särskilt uppdrag att genomföra en upphandling eller inte. Ramavtalet kan upplevas som osäkert för leverantörerna men det utgör också en affärsmöjlighet. Med ramavtalet får leverantören vissa volymer men också en möjlighet att bearbeta en marknad som annars inte funnits där.

Pia Nylöf, chefsjurist, SKL Kommentus

– Upphandlingarna och beloppen blir så stora och det blir enormt viktigt att få avtal eftersom det ger så långtgående effekt för den som blir utan.  Samtidigt, med parallella avtal utan garanterad ordervolym, är det svårt att hantera avtalstrohet. Det kan komma att leda till att beställaren vill plocka godbitar ur respektive avtal. En situation där beställningar från samma kund, ibland kommer från ett avtal och ibland från ett liknande avtal, men med andra priser och leveransvillkor. Det tror jag i förlängningen, leder till att leverantörerna ökar sina marginaler för att kunna delta.

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

– Om en inköpscentral skulle få upphandla ramavtal för andra upphandlande myndigheters räkning utan ett föregående uppdrag från den eller de myndigheter som avser att göra avrop enligt ramavtalet och det således tillåts vara oklart vid anbudsgivningen hur stor omfattning ramavtalet har under dess giltighetstid finns det en risk för att endast marknadens största leverantörer kan lämna anbud i upphandlingen, eftersom endast marknadens största leverantörer kan antas ha ekonomisk och teknisk kapacitet att utföra kontraktet. En sådan ordning är oförenlig med EU:s lagstiftares och den svenska lagstiftarens avsikt att underlätta för små och medelstora företag att på rimliga villkor konkurra om offentliga kontrakt.

Helena Rosén Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Juridik

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *