Den hatade procentaren försöker återuppstå | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Den hatade procentaren försöker återuppstå

En näst intill utrotad avart av marknadskrafterna verkar se dagens ljus igen. Jag har som gammal i gården sett försök att missbruka regelverket i lagen om offentlig upphandling, LOU, vid upphandling av konferenstjänster, skriver Torngy Berntsson, vd Säröhus.

Vi ser detta genom att ”konferensmäklare” erbjuder till synes kostnadsfria tjänster genom att lura myndigheter till att inte ens behöva upphandla dem eftersom de är gratis. Vi ser det också i vissa samordnade offentliga upphandlingar där en ”extra skatt” tas ut genom att leverantören tvingas betala procenten vid avrop.

Det kan inte vara meningen med det fina regelverk som ska se till att offentlig förvaltning använder skattemedel på bästa sätt. Regelverket där rätt pris är ledstjärnan i beslutet om vem som ska få leverera. Regelverket som ska främja sund konkurrens med en upphandlande myndighet som har till uppgift att se till att just konkurrens råder.

Procenten blir stora summor
För några år sedan i ett avtal som Upphandlingsbolaget i Göteborg tillhandahöll såg jag detta hända. Jag reflekterade först inte över hur mycket det faktiskt blir på ett år. För ett företag i min storlek handlar det om ungefär 50 000 kronor på ett år, om avgiften utgörs av 1 procent. En avsevärd summa. Dessa så kallade kickback-avgifter blir allt vanligare i våra förfrågningsunderlag i Sverige.

1 procent kan låta lite men summerar man blir det hundratals miljoner i intäkter för den upphandlande parten.

Upphandlingsbolaget i Göteborg är inte ensamma om förfarandet utan flera andra upphandlande förvaltningar tillämpar samma princip. Det hela liknar en mäklartjänst där mäklaren får intäkter som inte kan anses vara i proportion till arbetsinsatsen.

Stora bokningsbolag i konferensbranschen såsom Congrex och Svenska Möten m.fl. har liknande upplägg men här rör det sig om betydligt större summor, uppemot 9 procent som konferensanläggningen får betala i kickback-avgift, då till bokningsmäklaren. Den upphandlande myndigheten, som utnyttjar tjänsten får den ”gratis”.

Det hela är i praktiken ett upplägg med en tilltvingad rabatt av leverantörerna. Denna tilltvingade rabatt, som utgör en kostnad för leverantörerna, tas sedan naturligtvis ut på priset för den aktuella tjänsten. Priset för konferensen höjs, eftersom konferensanläggningens ägare vill göra samma förtjänst som om provisionen inte hade funnits. Alternativet för många konferensanläggningar idag är att gå med förlust, eller rentav i konkurs.

Detta händer idag! I Sverige!
Landet lagom som under de senaste åren har fått ett ökat fokus på den offentliga marknaden som omsätter minst 550 miljarder kronor (men sannolikt upp mot 1000 miljarder). En marknad som har fått en egen utredare som under två år ska se över att lagen, dess tolkning och tillämpning ger bästa pris vid varje upphandling. En tillsynsmyndighet som till och med dess namn beskriver vad det handlar om – Konkurrensverket, som ska se till att sund och rättvis konkurrens eftersträvas.

Det är därför extra förvånansvärt för mig som har 50 år i branschen att se hur LOU:s inträde i min bransch faktiskt har återskapat denna avart av marknadskrafterna som procentaren.

Tidigare ställdes det krav på att vi skötte våra affärer på ett seriöst sätt att vi hade ordning och reda på vårt brandskydd, att vi tog miljöhänsyn vid inköp och tvätt av sängkläder mm. Allt detta är inte längre viktigt då offentlig sektor numer anlitar ”konferensmäklare” som erbjuder sina tjänster gratis.
Den som nu tror att dessa är gratis har nog inte varit med förr.

När vi slogs med långa förfrågningsunderlag som var svåra att förstå och tyda tog det flera dagar att skriva våra anbud för att vi skulle vinna våra avtal i sund konkurrens.

Nu för tiden är det som att spela på tombola. Men med skillnaden att jag måste betala skatt på vinsten då jag får ett avrop. En skatt som kan uppgå till så mycket som 9 procent av beställningen. Vem får betala detta i slutändan? Såklart våra hotell- och konferensgäster då vi får höja priserna i samma omfattning. Detta kan inte vara meningen med LOU och en fungerande offentlig marknad.

En vägledande dom
För att ni inte ska tro att jag på ålderns höst blivit förvirrad får jag lov att visa ett aktuellt exempel tagit direkt från verkligheten i vår kära huvudstad. (Se Förvaltningsrätten i Stockholm, dom mål nr. 19752-11)
”Svenska Möten är ett bokningsbolag för konferens och möten men även en medlemsorganisation för konferensanläggningar.

Det är konferensanläggningarna själva som äger Svenska Möten. Avtalet mellan Svenska Möten och Stockholms Läns Landsting, SLL, avser i första hand Svenska Mötens medlemsanläggningar. Som ersättning för de tjänster som Svenska Möten utför åt SLL utgår provision. Fakturering ska dock ske från medlemsanläggningarna. Avtalet innebär att SLL köper en tjänst av Svenska Möten.

Att ersättningen först utbetalas till Svenska Möten ägare för att därefter vidarebefordras till Svenska Möten innebär inte att LOU inte skall vara tillämplig. Den av SLL konstruerade faktureringsordningen framstår som ett sätt att försöka kringgå reglerna i LOU”
Avtalet förklarades därför ogiltigt.

Sensmoralen (som i alla goda sagor)
Detta olagliga förfarande mot LOU har inte uppmärksammats tidigare. Det har tillämpats – tillämpas – samt planeras att tillämpas i flera fall. Kulturen, ”mutor – korruption, etik – moral” diskuteras nu livligt.

Förvaltningsrätten i Stockholm har i sin dom satt ner foten. Vad gör de övriga i de nu pågående, kommande målen? Får vi se fler av dessa försök till lagstridiga upphandlingar? Förhoppningsvis inte. Istället längtar jag tillbaka till våra krångliga men rättvisa förfrågningsunderlag och korrekta LOU- upphandlingar.

Med 50 år i branschen
Torgny Berntsson, VD och ägare
Säröhus Konferenshotell

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Debatt

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *