Miljöberedskap – en fråga om ekonomi? | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Miljöberedskap – en fråga om ekonomi?

Beredskap inför klimatförändringar är en fråga som väcker oro i kommunerna. Att stå rustad inför naturkatastrofer och dess konsekvenser är både ekonomiskt och kunskapsmässigt resurskrävande och arbetet förutsätter samordnade insatser på alla nivåer.

En rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, visar att kommunerna i allt större utsträckning arbetar med klimatanpassning. Det kan innefatta förändringar i infrastruktur, anpassning av vatten och avloppssystem, påverkan på redan befintlig bebyggelse och planering av nya bostäder med mera.

Detta arbete tär på den kommunala budgeten och undersökningen påtalar att många kommuner helt saknar statligt ekonomiskt stöd i sitt arbete. I rapporten efterfrågas också bättre planeringsunderlag.

Det finns flera statliga myndigheter som har som uppgift att bidra med stöd till denna typ av åtgärder. En av dem är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som Offentliga Affärer har varit i kontakt med.

Så här säger Mette Lindahl-Olsson, chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet om kommunernas klimatansvar.

– Det är upp till varje kommun eller verksamhet att ansvara för, planera och ta fram risk- och sårbarhetsanalyser. Vilken verksamhet man än bedriver förväntar vi oss att man tar sitt ansvar. Är det en kommun så är det givetvis ett väldigt brett verksamhetsspektra men man måste ändå göra en kartläggning av samhällsviktiga funktioner för att veta vad det är man ska skydda. Sedan behöver man också titta på vilken typ av förändringar ett förändrat klimat medför och dess konsekvenser.

Miljöhot inte bara av ondo
Kan du ge exempel på hur kommuner kalkylerar på omvärldshot såsom klimatförändringar?

– Kommunerna arbetar med dessa frågor utifrån olika utgångspunkter. Det ser ju olika ut i olika ändar av landet. I västra och i sydvästra delarna spås det bli fuktigare, blötare och mer regn med översvämningsrisker som följd. Medan det i andra delar blir torrare med ökad risk för skogsbränder.

Hon påpekar att det inte bara är negativa konsekvenser i beräkningarna utan även positiva. Till exempel ges nya förutsättningar för andra grödor och växtlighet i skogen.

– Många kommuner har med det här tänket i sin ordinarie planering och det är ju där det ska in. Att anpassa sig till ett nytt klimat är ingenting man gör vid sidan av utan det ska ju in i kommunernas översiktsplaner, så man kan titta på bebyggelseutvecklingen till exempel och hur den ska se ut i förhållande till ett nytt klimat, både på kort och på så lång sikt som 100 år, säger Mette Lindahl-Olsson.

Lagen styr
Kommunerna är tvingade enligt lag att arbeta riskförebyggande och rapportera detta till länsstyrelserna, som har en samordnande roll.

Har du någon uppfattning om kommunerna gör det i tillräcklig utsträckning?

– Det kommer mer och mer. Men samtidigt är det inte så lätt för varken kommuner, länsstyrelserna eller för oss på centralnivå. För det finns ju inget facit, vad ska vi räkna med? Precis hur mycket kommer havsnivån att höjas, precis hur mycket mer kommer det att regna, precis hur mycket varmare kommer det att bli och så vidare. Man får ju faktiskt räkna fram att så här tror vi prognosen ser ut, de här förhållandena tror vi kommer att kunna ändras i vår kommun, region och med den verksamheten vi bedriver. Man får jobba utifrån tänkta scenarion helt enkelt, säger Mette Lindahl-Olsson.

Prioritering
Hur tänker du kring prioritering av vad som kan komma att behöva åtgärdas kontra dess kostnad?

– Det är alltid en fråga om kostnad och det gäller att tänka långsiktigt och se vad som är rimligt att satsa på, där en investering ger tillräckligt mycket återbäring. Vi kan ju inte bygga bort allt. Däremot måste vi se till att ta höjd för och göra en ordentlig inventering av vilka risker vi har och vilka risker vi tror kan öka. Identifiera var de samhällsviktiga funktionerna finns, som alltid måste fungera, och prioritera dem först.

– Ta reningsverken som exempel, slås de ut får kommunen problem. Det samma gäller transformatorstationer som försörjer många eller viktiga abonnenter. Likaså vissa viktiga transporter och transportleder som måste vara intakta och så vidare. Man måste inventera vad som är viktigt och varför.

Samarbete med andra länder
Vad har du själv på din agenda just nu som du får prioritera i din roll?

– Vi jobbar med att försöka samordna de här frågorna via en nationell plattform för arbetet med naturolyckor både här i Sverige och i samarbete med övriga länder i Europa och via FN. Mycket handlar om kunskapsutbyte och att sprida goda exempel. Vi arbetar också för att lyfta upp och prioritera samhällsviktig verksamhet enligt den nationella strategin som MSB tog fram 2010 och med att peka ut områden med betydande översvämningsrisk.

– Klimatanpassningsarbetet är ingenting som någon kan göra enskilt utan det handlar mycket om att samarbeta och analysera hur långsiktigt vi ska planera och också lyfta fram de positiva sidorna för det finns ju faktiskt eventuellt positiva effekter av ett förändrat klimat för oss här i Sverige, säger Mette Lindahl-Olsson.

Vem tar klimatansvaret?
– Sedan måste man kanske se vem som har ansvar för vad. Vad staten har för ansvar, vad kommunerna har för ansvar och vad den enskilde medborgarens ansvar är. Man kan inte förvänta sig att någon annan ska gå in och täcka kostnaderna om man till exempel drabbas av översvämningar i sommarstugan eller i källaren utan man bör tänka efter själv. Och då kommer ju försäkringsskyddet in också. Försäkringsbolagen vill ju inte försäkra omöjliga objekt vilket eventuellt leder till att det blir svårare att försäkra viss verksamhet och vissa byggnader framöver.

Mona Sundquist

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Miljö

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *