Moppkörkort minskar belastnings­skador | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Moppkörkort minskar belastnings­skador

I Gislaved har 68 lokalvårdare gått utbildning i moppteknik och därmed fått så kallat moppkörkort. Redan efter några veckor med den nya metoden har några av dem minskat sina belastningsbesvär.

Städmoppen som arbetsredskap innebär monotona rörelser och vridningar av kroppen. Att lära sig städa ergonomiskt är därför viktigt för att minska belastningsskador.

Elisabeth Henningsson på Kommunhälsan i Gislaved tittar på förebyggande åtgärder för att undvika arbetsrelaterade skador hos personalen och hon är en av initiativtagarna till att lokalvårdarna fått möjligheten att ta moppkörkort.

– Jag tog kontakt med kollegor i Sundsvall där jag hört att man nått ett lyckat resultat med moppkörkortsutbildning. Vi tyckte det var värt att prova och i samarbete med Kjell Sjöblom, områdeschef för lokalvården Fastighetskontoret i Gislaveds kommun, har vi nu genomfört en utbildning där 68 lokalvårdare inom kommunens olika verksamheter deltagit.

Ergonomisk städning
Målet är att minska belastningsskador hos personalen, framför allt i nacke, axlar och handleder, de delar på kroppen som främst blir drabbade av arbetsskador hos den här yrkesgruppen.

– De får lära sig att jobba på ett mer ergonomiskt sätt, till exempel genom att undvika att vrida på handlederna och arbeta med sänkta axlar. De lär sig också att använda mindre kraft och mer teknik. Ta fläckborttagning som exempel, istället för att använda armarna använder man benen, via moppen då givetvis. Det är också viktigt att man tänker på att hålla ett löst grepp runt moppskaftet, att använda benen mer i stället för den övre delen av kroppen.

Vilka resultat har ni sett hittills?

– Vi har ännu inga siffror på resultatet av utbildningen, men ett antal personer har  sagt att de har blivit bättre, i handlederna framför allt. Och någon har sagt att värken i axlarna släppt, efter bara någon månads städning med den nya metoden, berättar Elisabeth Henningsson.

Man blir aldrig fullärd
Anette Linnè, Städledare Gislaveds Kommun, är en av dem som gått utbildningen. Hon har arbetat med lokalvård sedan 1986 och har varit i Gislaveds kommun sedan 1997 och har med andra ord en lång och gedigen erfarenhet av sitt yrke.

Anette Linné berättar att hon och hennes kollegor tyckte att det hela var lite löjligt i början. Men de förstod så småningom vikten och tyckte att det var en bra och nödvändig utbildning.

– Vi skrattade väl inte åt idén men tänkte – vad är detta, ska de lära oss att städa nu också, kom igen, vi kan ju det här redan!

– Men efterhand förstod vi att det inte var så enkelt att städa rätt som vi hade trott. När vi sedan verkligen gått utbildningen förstod vi att det finns mycket att lära. Det är många moment att tänka på, och faktum är att alla inte klarade sig utan vissa blev kuggade och fick göra om ”uppkörningen”.

Vad fick ni lära er på utbildningen?

– Att ha rätt höjd på moppskaftet. Hur vi ska gå och hur vi ska ha armarna och så vidare. Det är så mycket som är viktigt att göra rätt när man städar.

– Det är sådant man inte tänker på när man är självlärd. Många lokalvårdare har ju blivit ”inkastade” i jobbet och har i princip fått lära sig att städa själva. Då blir det lätt att du har fel höjd på moppskaftet och använder fel teknik när du går och så vidare.

Kan du ge något konkret exempel som var nytt för dig?

– Det fanns flera olika tekniker som jag inte haft en aning om. Hur man till exempel kan städa under bänkar, sätt att städa i hörn och på lister etc. Jag visste inte att man kunde hantera moppen på så många olika sätt.

Kan du känna att arbetet har blivit lättare tack vare utbildningen?

– Ja, det har det definitivt och jag tänker mer på hur jag arbetar nu. Hur jag har moppen, hur jag går, hur jag har axlar och handleder och hur jag böjer mig. Det är mycket sådant jag inte har tänkt på innan.

– Det går att städa ergonomiskt, och att tänka sig för lite hur man gör, säger Anette Linnè.

Bibehållen kunskap med teknikombud
Nu ser Gislaveds kommun över hur personalen ska kunna bibehålla kunskaperna över tid, till exempel med hjälp av uppföljningsmöten i organisationen. Dessutom ska de utbilda så kallade teknikombud som följer upp och ser till att moppmetoderna efterlevs.

– Min roll som områdeschef är att se till att personalen får utbildningen och att de går den och att kunskapen sedan efterlevs, säger Kjell Sjöblom.

Tanken är att teknikombuden också ska ge nyanställda en introduktion, med tips och råd, innan de fått möjlighet att gå utbildningen.

Hur ofta behöver ni hålla moppkörkortsutbildningen?

– Det beror förstås på vår personalomsättning som är väldigt låg, men någon gång per år kommer vi att samla och utbilda alla nyanställda. Vi har få som slutar, om de gör det går de i regel i pension och vi står inför en del avgångar under den närmaste tio-årsperioden, berättar Kjell Sjöblom.

Mona Sundquist

Moppkörkortsutbildningen
Utbildningen innefattar en teoretisk och en praktisk övningsdel innan det är dags för ”uppkörning” och den ger lokalvårdarna en certifiering i arbetsteknik och moppning.
Praktiska övningar
– Ergonomikunskap
– Genomgång arbetsteknik
– Svirvelmetod
– Skjutmetod
– Skrapmetod
– Trappstädning
Källa: Borago.se

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Vård

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *