Dags att räkna på avgiften | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Dags att räkna på avgiften

För att inte konkurrera ut de privata aktörerna måste kommuner som går i borgen för lån till ett kommunalt bolag ta ut en extra avgift, utöver räntekostnaden. Nya rutiner kommer att sluka arbetstimmar för kommunerna.

Det blir tidskrävande för kommunerna att beräkna marknadsvärdet av finansiering till de kommunala bolagen. Men om de inte gör jobbet riskerar de en anmälan inför EU-kommissionen.

Många kommuner i Sverige ordnar kostnadseffektiv finansiering till sina kommunala bolag tack vare sin starka kreditvärdighet. En finansiering som inte sällan blir mer förmånlig än bolaget hade fått på egna meriter.

För att inte konkurrera ut de privata aktörerna måste kommuner som går i borgen för lån till ett kommunalt bolag ta ut en extra avgift, utöver räntekostnaden, så att den sammanlagda kapitalkostnaden blir marknadsmässig – så kallad borgensavgift.

Fast avgift duger inte
En vanlig modell för borgensavgiften idag är att kommunen beslutar om en fast avgiftsnivå för samtliga bolag. I Karlskrona kommun har man inrättat en internbank som vidareutlånar till verksamheterna i bolagen.

– Det innebär att våra kommunala bolag lånar på samma villkor som kommunen, säger Helen Wolf, finanschef på Karlskrona kommun.

Vilken avgift tar ni ut för borgensåtagandet?

– För närvarande lägger vi på en avgift om 0,4 procent utöver den ränta vi själva betalar. Men i dagsläget kan det finnas anledning att se över avgifterna, eftersom skillnaden mellan Kommuninvest, som kommunen lånar pengar hos, och affärsbankerna är ovanligt stor för tillfället – det är betydligt dyrare att låna i affärsbankerna, säger Helen Wolf.

Varken högt eller lågt
Att fastställa avgiftens storlek har varit knäckfrågan, många faktorer spelar in i bedömningen och det är svårt att hitta rätt nivå. Om avgiften sätts för lågt kan den enligt EU:s statsstödsregler betraktas som ett olagligt statsstöd. Den får heller inte vara för hög, för då kan den innebära förtäckt vinstutdelning.

Det är kommunens ansvar att det blir rätt och det kommer att bli en betungande administrativ börda. Helen Wolf och många av hennes kollegor runt om i landet har väntat på att Sveriges Kommuner och Landsting ska ge rekommendationer i frågan och i februari i år publicerade man en beräkningsmodell, i samarbete med Kommuninvest och SABO – Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.

Den anger att borgensavgiften ska fastställas genom att kommunen identifierar kostnaden för motsvarande garanti på finansmarknaden.

Sophia Mattsson-Linnala, SABO.

– Modellen bygger på att kommunen eller bolaget vänder sig till ett antal kreditgivare och ber dem offerera dels utifrån att man lämnar pantbrev som säkerhet och dels utifrån att kommunen står som borgenär. Mellanskillnaden utgör avgiftens storlek, förklarar Sophia Mattsson-Linnala, enhetschef – ekonomi och finans på SABO.

Det förutsätter att kreditgivarna är villiga att lämna offert, vilket eventuellt innebär att bolagen bör lämna pantbrev som säkerhet emellanåt – som incitament för att få offerter som innehåller priser för båda säkerhetsslagen .

För varje enskilt lån
Kommunen måste, utifrån hur EU-lagstiftningen är formulerad, räkna på varje enskilt lån vilket innebär att avgiften till och med kan variera för ett och samma bolag.

– Vi hade en förhoppning om att kunna erbjuda en enklare beräkningsmodell men ju mer insatta vi blev i EU-lagstiftningen desto svårare såg vi att det blev att göra något enkelt som skulle hålla i en rättslig process, förklarar Sophia Mattsson-Linnala.

– Sedan kan ett enskilt bolag hitta egna vägar, men vi har valt att rekommendera den här modellen, tillägger hon.

Trots en enhetlig modell kan hon inte garantera att inte EU-kommissionen skulle göra en annan bedömning och kräva en annan borgensavgift. Och eftersom läget är otillfredsställande arbetar SABO vidare med att försöka hitta sätt att bistå bolagen med marknadsaktuella borgensavgifter. Men hur det kan tillhandahållas är långt ifrån klart.

FAKTA: Inte bara bostadsbolagen
Frågan om marknadsmässiga borgensavgifter tas upp i två aktuella regelverk. Först och främst i lagen om allmännyttiga kommunala aktiebolag som trädde i kraft 2011. Men diskussionen har fått förnyad aktualitet i samband med den nya lagen om olagligt statsstöd som föreslås införas från 1 januari 2013. Denna lag omfattar inte bara de kommunala bostadsaktiebolagen, utan även annan verksamhet som bedrivs av kommunala företag på en konkurrensutsatt marknad.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *