Landstingen behöver göra sin RISK-läxa | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Landstingen behöver göra sin RISK-läxa

Sedan 2011 ska alla landsting, men även kommuner och statliga myndigheter sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen i landet. Men MSB konstaterar i en färsk rapport att arbetet är långt ifrån tillfredsställande.

Många statliga myndigheter och samtliga landsting och kommuner gör sedan tidigare regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser. De nya föreskrifterna syftar till att stödja processen och likrikta arbetet i landet. Men ännu återstår en bit innan vi når dit, visar MSBs rapport.

Det handlar om att kartlägga vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalysen ska därmed hjälpa berörda myndigheter och aktörer att öka beredskapen för allvarliga och omfattande händelser som till exempel en olycka i kärnteknisk anläggning, ett omfattande elavbrott eller en influensapandemi.

Flera förbättringsområden
Under våren publicerade MSB och Socialstyrelsen en bedömning av hur arbetet inom landstingen går. Rapporten radar upp ett flertal förbättringsområden som kan tyckas utgöra grundläggande delar i en riskanalys. En generell synpunkt är att nivån behöver höjas och att alla delar av landstingens ansvarsområden bör beaktas, inklusive exempelvis kollektivtrafik.

Analyserna av identifierade risker utifrån sannolikhets- och konsekvensbedömning behöver utvecklas och kritiska beroenden för respektive del inom verksamheten bör i högre grad identifieras och redovisas.

Vidare kan också risk- och sårbarhetsanalyserna i större omfattning än nu även inkludera risker som kan hota grundläggande värden, exempelvis antagonistiska hot samt behandla riskutvärdering i större utsträckning.

MSB och Socialstyrelsen blir i rapporten tvungna att poängtera att samtliga delar i analysen behöver följas av en motivering. Detta för att öka transparensen och förbättra möjligheten att jämföra analyserna. Dessutom ökar det bland annat Socialstyrelsens och länsstyrelsernas förmåga göra en aggregerad analys. Ytterligare en anledning till att motivera resultatet i analysen är att det förbättrar möjligheterna för att landstingens risk- och sårbarhetsanalys tydligare kan fungera som beslutsunderlag.

Ytterligare brister handlar om disposition och att landstingen inte använt sig av gemensamma indikatorer som ska underlätta det nationsgemensamma arbetet. MSB och Socialstyrelsens bedömning är att ett fåtal landsting uppfyller grundläggande krav, och omnämner Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting som goda exempel.

Fler kritiska röster
Ytterligare någon med insyn i landstingens riskarbete är säkerhetskonsult Nils Thulin, från företaget Ekelöw som har flera kunder i offentlig sektor. Han är väl medveten om att arbetet med riskhantering är omfattande och tidskrävande för landstingen.

– Jag tror inte man riktigt hunnit med detta, man arbetar fragmentariskt med hot och risker. Med ett mer systematiskt angreppssätt finns det en hel del att vinna, säger Nils Thulin.

– Riskhanteringsarbetet måste vara ett integrerat arbete i den övriga verksamheten. Detta innebär att man bör skapa sig en bild över var riskexponeringen finns, samt en plan i hur man har tänkt arbeta med riskerna. För att detta ska ske är det absolut nödvändigt att högsta ledningen också visar intresse och involverar sig i riskhanteringsarbetet.

Vad anser du att landstingen rent konkret bör göra?

– Utse en sponsor på ledningsnivå som kan kravställa arbetet med riskerna och som följer upp arbetet med säkerhet, och se till att man periodiskt redovisar riskhanteringsarbetet

– Vår erfarenhet är att de flesta vårdgivare har försökt göra ett riskarbete men att man inte har nått hela vägen. Ansvaret delas ut till en grupp personer utan att landstingsledningen tar på sig ett sponsorskap. Att arbeta med risker är en ledningsfråga, ingenting annat.

Finns det någon egentlig samordning mellan landstingen i säkerhetsfrågor?

– Nej, men det vore önskvärt att samordna riskbegreppet mellan olika landsting, det hade förenklat för alla intressenter så att man pratar om samma saker, säger Nils Thulin.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *