Anpassa utgifterna med ny modell | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Anpassa utgifterna med ny modell

Sofie Holmkvist, revisor och rådgivare på PwC

Många kommuner baserar fortfarande resursfördelningen till skolan på föregående års budget. Sofie Holmkvist på PwC förordar en modell där kommunen tillämpar elevpeng även de till egna kommunala gymnasieskolorna.

Med hänsyn till kommande kraftiga elevminskningar är det viktigt att kommunerna har goda beslutsunderlag för skolornas utgifter så att man på ett bra sätt kan anpassa lokaler och ha beredskap för hur man ska hantera eventuell övertalighet på personalsidan.

Vi pratar med Sofie Holmkvist, revisor och rådgivare på PwC, och undrar hur mycket kommunerna egentligen kan anpassa sina kostnader på kort sikt? Och vad händer med långsiktigheten i investeringar och inköp?

– Visst, det är lättare sagt än gjort. Kommunen behöver ha långsiktiga lösningar också, och det ligger mycket på politikerna att hantera. Hur långt är man villig att gå för att behålla lokaler och personal som kanske behövs igen om några år? Då behövs det tydliga beslutsunderlag för att göra svåra avvägningar, säger hon.

En modell för resursfördelning
PwC har utarbetat en modell som kommunerna kan använda för att bättre fördela resurserna till gymnasieskolan. Syftet är att ge kommunen större möjligheter att ta helhetsansvar för ekonomi och verksamhet – vilket krävs för att kunna göra nödvändiga prioriteringar.

– Vår resursfördelningsmodell består av två viktiga komponenter, dels antalet elever i verksamheten, dels nivån på elevpengen. När det gäller elevpengen till kommunala gymnasieskolor utgår vi i stor utsträckning från hur kommuners ersättning till fristående gymnasieskolor ser ut, säger Sofie Holmkvist.

I elevpengen ingår ersättning för bland annat undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration och lokalkostnader. Inom varje post finns styrande parametrar som skapar olika ersättningsnivåer för olika program och inriktningar. Under undervisning är till exempel lärartäthet/elev den viktigaste delen.

I många kommuner är resurserna till den egna gymnasieskolan anslagsfinansierade, vilket gör att kommunen riskerar att betala ut dubbla pengar för en elev om denna väljer att byta från den kommunala gymnasieskolan till friskola under innevarande läsår.

– Med en pengbaserad resursfördelningsmodell får gymnasieskolorna elevpeng för exakt det antal elever som går på programmen. Förutsättningarna för rektorerna blir tydligare när de ser vilken budget de har att röra sig med, men det ökar också kraven på att de anpassar sin verksamhet. De kan behöva minska personalstyrkan om skolan inte får tillräckligt många elever, säger Sofie Holmkvist.

Bra även för friskolorna
Med en resursfördelningsmodell där pengen följer eleven får också politikerna ett bättre beslutsunderlag eftersom det kommer att bli tydligare vilka program och inriktningar som är ekonomiskt hållbara. Dessutom ökar kommunen sin transparens gentemot de fristående gymnasieskolorna.

– Om fristående gymnasieskolor vill få reda på vad deras bidrag baserar sig på underlättar det om modellerna går hand i hand och kommunen kan därmed på ett tydligt sätt visa att elevpengen är lika oavsett huvudman, säger Sofie Holmkvist.

PwC har bland annat hjälpt Sandvikens, Faluns och Hudiksvalls kommuner att ta fram resursfördelningsmodeller.

– Modellen ser olika ut för olika kommuner beroende på vilka politiska beslut som fattas i kommunen samt vilken ekonomistyrning man vill ha, säger Sofie Holmkvist.

 

Fakta: Allt färre elever
Elevunderlaget kommer att minska fram till hösten 2016 då det enligt prognoserna kommer att finnas mindre än 300 000 gymnasieelever. Idag är siffran 369 000 elever.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *