“Staten har makten över plan­processen” | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

“Staten har makten över plan­processen”

Debatten om bostadsbristen och avsaknaden av nybyggande har pågått under flera år. I regeringen ligger frågan hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall, som lägger skulden på kommunerna. Men Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, avvisar kritiken och menar att de största hindren som behöver åtgärdas är statens ansvar.

I regeringen ligger frågan hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall, som fått viss kritik för inaktivitet. Förra hösten tog departementet dock initiativ till ett antal utredningar och myndighetsuppdrag för att undanröja eventuella hinder för ett ökat bostadsbyggande. Valet av perspektiv på frågeställningarna gav en tydlig fingervisning om att man ansåg att det huvudsakliga problemet låg i kommunernas planprocesser.

– Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret. Det spelar ingen roll vilka åtgärder staten vidtar om inte de som sitter på marken och den verkliga makten när det gäller byggandet, det vill säga kommunerna, är med på banan, enligt Stefan Attefall.

Han kritiserar bland annat att Stockholmsregionens 26 kranskommuner planerar sin bostadsförsörjning utifrån sitt perspektiv, medan människor i regionen betraktar den som en enda arbets- och bostadsmarknad. Storstockholm växer så det knakar men kranskommunerna bygger inte tillräckligt. Och situationen är likartad i Storgöteborg och Stormalmö.

– Boverket har i en kartläggning visat att det är långt ifrån alla kommuner som utarbetar riktlinjer för bostadsförsörjningen. Och de riktlinjer som tas fram är av skiftande kvalitet, vilket framgår av länsstyrelsernas analys, skriver Stefan Attefall i en debattartikel i DN.

Skjuter tillbaka
I samband med Almedalsveckan arrangerade de ett seminarium under titeln Är det verkligen kommunernas fel att det byggs för få bostäder? Och i en debattartikel skriver Anders Knape, ordförande för SKL, att kommunernas arbete är starkt kringskuret av nationella mål, EU-direktiv, lagar och riktlinjer.

– För att få igång bostadsbyggandet behövs ett gott samspel mellan kommunerna, staten, byggföretag och investerare. Där är vi inte idag, säger Anders Knape, ordförande i SKL.

Bland annat handlar det om överprövningsprocessen vid planeringen.

– Hur länge kan man hålla på och överklaga ärenden? Idag hålls processer vid liv i många år med det vanliga resultatet att de som klagar får fel. Klart att det ska finnas möjlighet att överklaga men regelverket är inte bra idag, det finns möjlighet att vända sig till flera olika instanser och dessutom dra det flera varv, säger Anders Knape i Almedalsdebatten och får ett visst medhåll från bostadsministern.

– Jag håller med om att det finns problem, exempelvis vad gäller handläggningstiderna på länsstyrelsen och turordningen. Men, i avvaktan på att vi jobbar med de här frågorna kan kommunerna göra mer än de gör idag! Vi diskuterar nu ändringar, men det måste få ta tid, vi följer upp den befintliga lagstiftningen. Den pågående utredningen, som led av Magnusson, ska presenteras och sedan ska vi avgöra vad som krävs, säger Stefan Attefall.

Riksintressen – för rikets bästa?
Ett annat problem som SKL påtalar är att Sveriges så kallade riksintressen begränsar möjligheterna att bygga. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd i Stockholms stad medverkade också i debatten och gav exempel.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

SKLs önskelista till Stefan Attefall

1. Statens interna samordning måste fungera så att kommunerna inte får motsägelsefulla och icke sammanvägda underlag och besked för den fysiska planeringen.

2. Gör om systemet med riksintressen.

3. Ta bort detaljregleringarna.

4. Ena myndigheternas syn på buller.

5. Korta handläggningstiden för länsstyrelser och domstolar.

6. Variera strandskyddet.

– Stockholms stad bygger mycket och visar att det går att bygga nya bostäder. Men vi upplever problem med riksintresset som ska in. Länsstyrelserna agerar nästan egenmäktigt. I exempelvis Stockholm har länsstyrelsen påverkat resultatet i sex stycken genomritade förslag. Det blir mycket dyrt och det är ägaren som ska stå för kostnaden. Tack och lov är det i det här fallet staten, genom Jernhusen, säger Tomas Rudin.

– Det är hopplöst att räkna hem projekten och få en kalkyl som håller. Staten måste ta ett steg tillbaka och lita på att kommunerna sköter planprocessen, tillägger Tomas Rudin.

Stefan Attefall är debattglad och kontrar:

– Stockholms stad har även inrättat ett skönhetsråd som säkert sätter egna begränsningar.

Men tillägger också att man ser över frågan om riksintresse, men att det tar lite tid eftersom det är komplext.

Tre olika lagstiftningar
Regler för att minska bullerpåverkan i bostadsområden erbjuder också utmaningar när man vill bygga i städer. Exempelvis anses områden i anslutning till järnvägar vara skyddsområden, men järnvägen går i regel rakt igenom våra städer. Att det finns tre olika lagstiftningar kring buller att ta hänsyn till ställer till problem, anser SKL.

– I Stockholm, Värtan, planerar vi att bygga bostäder i hela området fram till år 2030, men med bullerreglerna som de är utformade idag kan vi inte det. Den enda mark som återstår i Stockholm är industriområden och hamnområden som vi vill förädla, konstaterar Tomas Rudin.
Stefan Attefall är medveten om detta.

– Vi har tre olika myndigheter som utfärdas bestämmelser kring buller, vi försöker öka samverkan och skapa gemensamma regler, men det går fruktansvärt trögt. Och det finns idag oklarheter och motstridiga regler. Här måste staten tala med en mun, men eftersom myndigheterna är självständiga behöver frågan lyftas till en politisk nivå. Men vi måste även förankra och vetenskapligt belägga ämnet så att resultatet blir rätt, säger Stefan Attefall.

Det finns även andra åtgärder att ta till för att minska bullret i städerna, exempelvis asfalt, bilar och industri. Gå direkt på bullerproblemet, uppmanar Stefan Attefall.

– Kommunerna kräver idag ingen bullerdämpning på bussarna vad jag vet, säger han.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Ekonomi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *