E-id ska förlösa e-förvalt­ningen | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

E-id ska förlösa e-förvalt­ningen

Säkra metoder för elektronisk legitimering och underskrift är avgörande för utvecklingen av e-förvaltningen och snart kan offentlig sektor upphandla elektronisk identifiering genom en samordnande part, E-legitimationsnämnden. Men det tar tid, vilket leder till avtalslös väntan och oro när man ska gå från det gamla till det nya.

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och landsting att integrera tjänster för elektronisk identifiering och signering, och de ska inte behöva ha egen kompetens på området för att inkludera dessa funktioner i sina e-tjänster.

Dagens e-legitimationer är dessutom dyra för offentlig sektor att använda. Därför finns även ett förslag till ny affärs- och prismodell som ska leda till mer förutsägbara, och förhoppningsvis lägre, kostnader.

Men arbetet med en svensk e-legitimation för offentlig sektor är försenat med minst ett år, kanske mer. Ursprungsplanen var att ha en moderniserad lösning på plats när de föregående ramavtalen löpte ut i juli i år, men nu verkar en ny upphandling inte kunna påbörjas förrän tidigast sommaren 2013. Det innebär ett årslångt glapp för dem som inte redan avropat långa avtal som överlappar väntan.

Marknadens aktörer
Det är den nya myndigheten E-legitimationsnämnden som ansvarar för utvecklingen av en svensk e-legitimation. Deras uppdrag är att fastställa regler för en infrastruktur men det är fortfarande marknaden som ska ta fram och erbjuda identifieringstjänster, såsom e-legitimationer.

Idag finns flera olika alternativa e-legitimationer där bankerna har varit främsta leverantör. Och det är mycket troligt att vi även fortsättningsvis kommer att ha olika alternativa e-leg som användarna kan välja emellan.

E-legitimationsnämnden har också fått i uppdrag att upphandla avtal för offentlig sektor som behöver använda elektroniska identifieringstjänster. Att göra en ny ramavtalsupphandling liknande den som löpte ut i somras har inte varit aktuellt. Istället behöver man inrätta ett valfrihetssystem för svensk e-legitimation eftersom alla aktörer på marknaden som uppfyller relevanta krav ska kunna bli leverantörer i den nya modellen.

Idag finns mer än 4 miljoner e-legitimationer utfärdade och de användes mer än 250 miljoner gånger under 2011.

Nyheter i korthet
Framöver kommer även företag och andra juridiska personer kunna ansöka om e-leg.

En nyhet blir möjligheten att knyta attribut till en e-legitimation. Till exempel kan en tjänstelegitimation kompletteras med uppgifter om den anställdes behörigheter.

En central underskriftstjänst kommer att upphandlas, för offentlig sektor att avropa.

Standardiserade identitetsintyg införs för att förenkla integration och förvaltning i e-tjänster och göra det möjligt att anpassa information om innehavaren av e-legitimation efter behov hos tillhandahållaren av e-tjänsten.

Avtalshanteringen förenklas genom att offentlig sektor får en samordnande avtalspart, E-legitimationsnämnden. Ett avtal med nämnden räcker för att få tillgång till e-legitimationer i utvecklingen av e-tjänster.

Det tekniska införandet och förvaltningen av tjänster för legitimering i e-tjänsterna blir enklare genom att identitetsintyg införs.

Gemensamma register ska underlätta säker kommunikation mellan aktörerna och förenkla anslutningen av nya e-tjänster och eID-tjänster.

Därmed ska en upphandling enligt tjänstekoncession göras, men lagen som den ser ut idag tillåter inte det.

Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitimationsnmänden

– Vi har inte upphandlat ett motsvarande ramavtal på nytt, hur mycket vi än skulle vilja göra det så är vi förhindrade. Nuvarande LOU medger inte samma lösning som fanns då. Vi är istället beroende av en ny lagstiftning som medger en tjänstekoncessionsupphandling, säger Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitimationsnämnden under konferensen Offentliga Rummet i våras.

En författningsändring väntas tidigast till andra kvartalet nästa år och förfrågningsunderlaget för en upphandling enligt tjänstekoncession kan tidigast publiceras till sommaren. Vid samtal med Näringsdepartementet är det bland annat det parallella arbetet med e-identifiering inom EU som försenar handläggningen.

Ett statligt alternativ?
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL var ursprungligen mycket kritiska till förslaget att låta marknadens aktörer ansvara för en svensk e-legitimation. Idag låter det lite annorlunda. Arbetet med E-legitimationsnämnden har pågått ett tag och SKL sitter med i styrelsen.

Lennart Jonasson, chef för CeSam på SKL

– Vi har varit oroliga för att den typen av mycket känsliga personuppgifter som man hanterar inom vård och omsorg ska komma i orätta händer. Det behövs en mycket säker lösning och vi vill därför se en statlig e-legitimation som kan garantera detta, säger Lennart Jonasson, chef för CeSam, SKL:s satsning på e-samhället.

Med en koncessionslösning blir det i teorin möjligt att ha ett statligt alternativ jämte de övriga. Det finns dock ännu inga beslut kring detta, men Lennart Jonasson berättar att man för diskussioner.

– Jag är hoppfull men det är för tidigt att ropa hej, säger han.

– Bankerna har hittills ställt upp och erbjudit sina lösningar för användning även i offentlig sektor men det vet vi ju inte hur det blir på längre sikt? Om de anser att det lönar sig? Och den osäkerheten är ett av skälen till att vi förespråkar ett statligt alternativ.

Vad säger bankerna?
Finansiell ID-Teknik BID AB ansvarar för drift och utveckling av BankID – Sveriges hittills mest spridda e-legitimation. Vi frågar vd Johan Eriksson hur han ser på det arbete som pågår?

Johan Eriksson, vd på BankID

– Vi tycker att det är bra att det blir en långsiktighet för offentlig sektor som ska använda e-legitimationer. Idag har man haft ett ramavtal som löper i tre år som sedan måste upphandlas igen. Det kommer att bli bättre för alla aktörer med ett avtal som har längre livslängd, säger Johan Eriksson.

– Dessutom kan E-legitimationsnämndens arbete med att beskriva regelverk och tillitsnivåer ge en kvalitetsstämpel för svensk e-legitimation utomlands.

Samtidigt finns det en viss oro inför arbetet som kommer att förändra en fungerande marknad.

– Övergången från det gamla till det nya är kritisk. Att arbetet nu är försenat med minst ett år skapar osäkerhet – vi riskerar att alla avvaktar resultatet istället för att fortlöpande vidareutveckla marknaden. Det är en teknikintensiv bransch, och tekniken står inte stilla som bekant – det krävs utveckling, säger Johan Eriksson på BankID.

Ny prismodell
Offentlig sektor kommer framöver att teckna ett enda avtal med nämnden, som i sin tur tecknar avtal med utfärdarna. Det blir ingen priskonkurrens, istället ett fast pris som nämnden sätter.

– Vi försöker hitta en prismodell där man betalar för faktisk förbrukning istället som tidigare förslag med pris per invånare, säger Eva Ekenberg, kansliansvarig på E-legitimationsnämnden.

Sen får vi se vilka som svarar på upphandlingen.

– Vi hoppas att alla utfärdare finner vår upphandling tillräckligt attraktiv så att de deltar. Nämnden måste hitta en balans mellan krav och erbjudet pris så att vi får med oss så många som möjligt, tillägger Eva Ekenberg.

Johan Eriksson på BankID konstaterar ändå att det blir tillkommande initiala samt löpande kostnader för utfärdare av e-leg, men det är ännu oklart vad det landar på.

Affärsmodellen är inget som oroar Lennart Jonasson på SKL.

– Det kommer att bli enkelt och billigt att använda, och på det området har jag inga större farhågor, säger Lennart Jonasson.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER IT

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *