Kortsiktighet hämmar lönsamheten i kommuners energibesparingar | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Kortsiktighet hämmar lönsamheten i kommuners energibesparingar

Fler än tre av fyra svenska kommuner vill att investeringar i energisparande projekt ska kunna avskrivas efter max tio år. Samtidigt är ekonomiska besparingar den enskilt viktigaste drivkraften för att energieffektivisera. Ekvationen går inte ihop. Den kortsiktiga synen på energieffektiviserande investeringar riskerar tvärtom att leda till mindre lönsamma projekt.

För att få mest värde ur varje investerad krona bör svenska kommuner i högre grad välja långsiktighet i kombination med garanterade energibesparingar. Kommunerna har av regeringen pålagts ett ansvar att gå i bräschen för energieffektiviseringen av det svenska fastighetsbeståndet. Inom offentlig sektor råder heller ingen oklarhet om nödvändigheten att energieffektivisera. Däremot finns frågetecken kring kommunernas kunskap om vad som är en lönsam investering.

Enligt Energiindikatorn (Schneider Electrics årliga undersökning bland chefer inom offentlig sektor) vill 77 procent av kommunerna se en återbetalningstid för investeringar i energisparande projekt på max 10 år för att bedöma energieffektiviserande investeringar som lönsamma. Av dem är det hela 37 procent som anser att en återbetalningstid på max 5 år är vad som innebär lönsamhet.

Att man vill kunna räkna hem investeringen på kort sikt är förståeligt eftersom det då gör att det är lättare att hitta bred uppbackning i de politiska leden. Däremot är en kort avbetalningstid ingen garanti för en lönsam investering. För beställaren är upplägg med garanterade energibesparingar i så gott som samtliga fall mer lönsamma än kortsiktiga icke-garanterade projekt. Orsaker är bland annat att beställaren vid långsiktiga projekt garanteras en viss avkastning på investeringen över tid, istället för energibesparingar som riskerar att infalla i början av projektet och avta eller utebli under projektets resterande avskrivningstid.

Kortsiktiga projekt riskerar också att utelämna energibesparande och underhållsrelaterade åtgärder som ökar fastighetens totala lönsamhet över dess livslängd. Dessa ekonomiskt sett mycket lönsamma åtgärder genomförs sällan i samband med projekt som saknar garanterade energibesparingar. För beställaren ligger tryggheten i garanterade besparingar i att dessa

  • täcker ränta på ett eventuellt lån som har tagits för att bekosta investeringen
  • betalar amorteringar på lånet för att betala av lånet inom en viss tidsperiod
  • räcker till för att eventuellt användas till annat under projektets gång, t.ex. ökade lärarlöner eller sänkt kommunalskatt i en kommun.

Dessa kriterier är i de allra flesta fall lätta att uppfylla. Det tack vare att energieffektiviseringspotentialen i de svenska kommunala fastighetsbestånden ofta är stor i kombination med relativt höga energipriser. Men investeringen kräver att kommunerna accepterar en återbetalningstid som i de flesta fall är över 10 år.

När beställaren av ett energitjänsteprojekt vill se en avbetalningstid på endast ett fåtal år är det svårare för leverantören att garantera besparingarna. Att prioritera en kortare avbetalningstid med lägre energibesparingar till ett högre pris som följd, är ett strategiskt misstag som drabbar både skattebetalare och miljö.

Eftersom kommunerna i allt högre grad ser ekonomiska besparingar som den viktigaste drivkraften att energieffektivisera, är det av största vikt att kommunernas investeringar ger maximal avkastning över hela projektets tekniska livslängd. För att så ska ske behöver en stor del av Sveriges kommuner ändra synen på vad de anser vara en lönsam återbetalningstid.

Källa: Schneider Electrics

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Miljö

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *