Upphandlingsstödet har tiodubblats | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Upphandlingsstödet har tiodubblats

– Resurserna till ett nationellt upphandlingsstöd har tiodubblats på mindre än tio år. Det förklarade civil och bostadsminister Stefan Attefall på Konkurrensverkets seminarium om nya upphandlingsregler på torsdagen i Almedalen.

Om Alliansregeringen sitter kvar efter höstens val planeras ytterligare 35 miljoner kronor till upphandlingsstödet, som numera är en del i Konkurrensverket.

Arrangörerna hade inte räknat med att den så kallade ”genomförandeutredningen” under Eskil Nord samma dag skulle presentera sitt betänkande. Det var från början tänkt att läggas på regeringens bord redan den 1 juli, men blev några dagar försenat. Betänkandet är ett förslag på hur de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet ska implementeras i svensk lag.

”Upphandlingsminister” Attefall hade fått en föredragning om betänkandet, som omfattar 1500 sidor ”och passar utmärkt att läsa i hängmattan under sommaren”, skämtade han och lockande fram leenden hos åhörarna. Den som nöjer sig med en sammanfattning kan läsa regeringens interna PM där de befintliga lagarna berörs i ljuset av de nya EU-direktiven. Men där sammanfattas även de förslag som Eskil Nord lägger fram i sitt betänkande.

Förslagen har tidigare presenterats här i spalterna, men Attefall pekade särskilt på ökad möjlighet att förhandla. Han nämnde även ökad uppmärksamhet på miljökrav och sociala krav. Dessa ska ställas med beaktande av grundprinciperna och vara relevanta för den upphandlade varan/tjänsten.

Att explicit gynna lokala leverantörer är inte tillåtet och blir det inte heller med ny lagstiftning. Däremot kan myndigheten utforma upphandlingen på sådant sätt att man underlättar och möjliggör för lokala producenter att också delta med anbud, t.ex. genom att myndigheten delar upp ett kontrakt i mindre delar. En sådan strävan finns också inskriven i de nya EU-direktiven.

Under hösten ska lagförslaget ut på remiss för att sedan samlas ihop till en lagrådsremiss och så småningom en proposition från regeringen. Tidigast under första delen av 2016 kan de nya lagarna träda i kraft.

Efter ministerns föredragning var det dags att släppa fram frågor och reflektioner från en panel med personer inbjudna av Konkurrensverket, men där även myndighetens generaldirektör Dan Sjöblom ingick. Moderatorn, kommunikationschef Ola Billger på Konkurrensverket, lät först Karin Peedu från Stockholms läns landsting få ordet. Hon efterlyste möjligheter till utveckling av produkten/tjänsten under kontraktstiden, i dialog med leverantören. Inte minst när verksamhet övergår från egen regi till att bli konkurrensutsatt, så aktualiseras den problematiken.

Olof Johnson, Sveriges Byggindustrier, välkomnar de nya upphandlingsformerna som möjliggör innovationsupphandling och innovationspartnerskap. Generellt tycker han att reglerna borde bli enklare. Han är negativ till politiseringen av upphandlingen och övertron på att ”upphandling kan lösa alla världsproblem”.

Henrik Karlsson, Sveriges Offentliga inköpare, SOI, och upphandlingschef i Helsingborg, tycker att man borde fokusera mer på att minska och underlätta den del av regelverket som omfattar upphandlingar under EU:s tröskelvärden. I Sverige ligger ca 90 procent av alla upphandlingar under dessa tröskelvärden, därför har lagstiftaren ansett att även dessa ska ha sitt regelverk. Men SOI menar att utrymmet för förenklingar är stort. Stefan Attefall försvarade den svenska modellen med lagstiftning för upphandlingsförfaranden under tröskelvärdena och menar att regelverket bidragit till att motverka korruption.

Dan Sjöblom hoppades att de kommande lagar som betänkandet ger upphov till ska innebära stabilitet och lugn för upphandlingsvärlden. Sedan han för fem år sedan började arbeta med upphandlingsfrågor har det skett ständiga regeländringar, påpekade generaldirektören. Ett samlat upphandlingsstöd ger förutsättningar för att Konkurrensverket kan utgöra en samlande kraft för en god upphandling. Det är inte okej att med skattemedel köpa varor och tjänster till en efterfrågad kvalitet som sedan inte levereras, slog han fast.

Frågan om hur man får med de ideella organisationerna kom också upp. Karin Peedu undrade om det finns med lagförslag som kan förenkla för dessa att lämna anbud och bli tilldelade kontrakt. Stefan Attefall säger sig slå vakt om de idéburna organisationerna och har också frågat dem om deltagande i upphandling. Hans intryck är att det inte är regelverket som är problemet, utan snarare dess tillämpning.

Karin Peedu efterlyste också en preklusionsfrist. Dvs att leverantören inte kan begära överprövning av ett tilldelningsbeslut hur lång tid som helst efter att kontraktet tecknats. Men hon fick genast mothugg av Olof Johnson, som menade att en sådan regel inte är förenlig med leverantörernas vardagsvillkor.

Slutligen berördes kollektivavtal som krav i upphandling. Detta är inte möjligt eller förenligt med regelverket, däremot kan den upphandlande myndigheten ställa motsvarande krav som finns i respektive kollektivavtal, såvida de är relevanta för varan/tjänsten. Konkurrensverket kommer under hösten att ta fram en rapport om vilka specifika krav i kollektivavtalen som kan tänkas få finnas med i kravbilden inför en upphandling.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Upphandling

One Response

Kommentera
  1. Bo Höglander
    jul 04, 2014 - 12:02 e m

    Den som vill veta mer om utredningen kan ta del av följande länk: http://www.regeringen.se/sb/d/15450/a/205631

    Reply

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *