Han vill se en nationell upphandlingsstrategi | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Han vill se en nationell upphandlingsstrategi

Mikael_Damberg_695px
– Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det säger Mikael Damberg, en av Socialdemokraternas ledande politiker i Sverige.

Till yrket är han förvaltningsekonom. Privat make och pappa till två döttrar. De många politiska uppdragen gör att han prioriterar familjen när han är ledig. Springer en runda och läser en god bok. Och när han får bestämma sin favoritmat så blir det högrev kryddad med stark chili.

För samhällsintresserade svenskar är han mest känd som den engagerade debattören som får ersätta partiledare Stefan Löfven i riksdagsdebatterna. S-ledaren har fram till höstens val saknat riksdagsplats. Att få agera som partiledarens ersättare i riksdagen har gett Mikael Damberg en extra politisk tyngd. Något som han med största sannolikhet har nytta av i sin fortsatta politiska karriär.

Lars Mikael Damberg, född 13 oktober 1971 i Solna, är socialdemokratisk riksdagsledamot sedan riksdagsvalet 2002 och valdes den 23 februari 2012 till partiets gruppledare i riksdagen.

Aktiv valrörelse via sociala medier och debatter
Han var inte lätt att få tag på, Mikael Damberg, mitt under brinnande valrörelse. Och undra på det! När ett val närmar sig blir politiker på riks- och lokal nivå som förbytta. Valet ska vinnas, väljare ska värvas! Riksdagspolitikerna reser land och rike runt för att kampanja för sina partier.

På Facebook kunde en statusrad av Mikael Damberg se ut så här under valrörelsen: ”9 dagar kvar till valet – idag kampanjar jag i Växjö och Ljungby!” Mikael var förutom aktiv i sociala medier även med och knackade dörr, skrev debattartiklar och deltog i debatter. När han till vardags jobbar i riksdagen och partiet har han en lång rad uppdrag att hålla reda på i kalendern. Förutom ordinarie ledamot i riksdagen är han alltså gruppledare i Socialdemokraterna, en sorts ordförande för alla S-ledamöter i parlamentet. Han är vice ordförande i Valberedningen, ledamot i Krigsdelegationen, ledamot i Riksdagsstyrelsen, ledamot i Utrikesnämnden och suppleant i Nordiska rådets svenska delegation.

År 2003 motionerade du i riksdagen på temat offentlig upphandling med krav om att bindande regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet ska gälla vid all svensk offentlig upphandling. Nu införlivas ett EU-direktiv i svensk lag som öppnar för mer av sociala hänsyn i upphandling. Är du nöjd? Anser du att man kan tillgodose affärsmässigheten fullt ut med sociala hänsyn och miljöhänsyn i offentlig upphandling?
– Det är bra att vi nu har möjlighet att ta sociala hänsyn i upphandling. Men Sverige har hittills inte använt möjligheterna som EU-lagstiftningen skapar för att stärka social inkludering och öka sysselsättningen. Socialdemokraterna vill ta sysselsättningshänsyn vid upphandling för att bland annat skapa praktikplatser för ungdomar.

Regeringen har införlivat Nationella Upphandlingsstödet, tidigare placerat i Kammarkollegiet, med Konkurrensverket som även är tillsynsmyndighet. Hur ser du på det?
– Vi Socialdemokrater vill att upphandlingsstödet samlas hos en fristående myndighet. Denna nya myndighet ska ha ett brett perspektiv där miljö, sociala hänsyn och innovation ingår. Sverige är ett land som saknar en nationell upphandlingsstrategi. Det innebär också att vi saknar en nationell politik för detta. Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Nyligen gjorde HUI en sammanställning på uppdrag av Svenskt Näringsliv som visade att konkurrensutsättning och upphandlade tjänster har haft positiva effekter på svensk välfärd. Vill ni förbjuda privata utförare att verka i välfärdsverksamheterna?
– Nej det vill vi inte. Vi ska städa upp den röra som den moderatledda regeringen har ställt till med i välfärden. Vi vill strama upp regelverket för att få ordning och reda i välfärden så att medborgarna kan vara säkra på att kvaliteten upprätthålls och att pengar används rätt. Stora vinstuttag, avknoppningar av verksamheter till underpris, skolkonkurser och vårdskandaler är uttryck för att samhället haft en för svag och otydlig styrning av välfärdsverksamheterna. Medborgarna har rätt att ställa krav.

Vill ni förbjuda vinst?
– Vi vill att resurserna som går till välfärden också ska användas i välfärden. Vi vill avsevärt begränsa vinsterna, men vi vill inte ha något vinstförbud. I vissa verksamheter vill reglera bemanning eller andra kvalitetsrelaterade kostnader. Ett vinstförbud skulle också sannolikt inte vara effektivt eftersom det finns så många sätt att komma undan ett förbud mot vinstutdelning, till exempel genom att samla pengar i bolaget och sedan ta ut vinsten genom att sälja bolaget vidare. Våra förslag är mer effektiva.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Profilen

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *