Dubbla budskap om ”lägsta pris”? | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Dubbla budskap om ”lägsta pris”?

Talar regeringen med dubbla tungor? Den frågan ställer sig juristen och konsulten i upphandling Mathias Sylvan efter att ha läst regeringens lagrådsremiss ”Nytt regelverk om upphandling”.

I debatten har civilministern Ardalan Shekarabi kritiserat bruket av lägsta prisupphandlingar. I till exempel en artikel på DN debatt samt i en intervju i samma tidning 2015-08-24. Där säger Ardalan Shekarabi: ”Det är möjligt att priset blir lite högre om rätt krav ställs. Men om man bara väljer leverantörer med lägsta pris kan de totala samhällskostnaderna på sikt bli högre”.

På debattplats i DN skrev tidigare civilministern bland annat följande:

“Konkurrensverket redogör i sin rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling (2014:1) att lägsta pris nu för första gången är det vanligaste tilldelningskriteriet när det gäller offentliga upphandlingar. En risk när upphandlande enheter fokuserar för mycket på lägsta pris är att ytterligare kvalitet utöver ställda krav i vissa fall inte spelar någon roll i anbudsvärderingen.

Vi vill vända den här negativa utvecklingen där för stort fokus läggs på lägsta pris. Det är dags att höja ambitionsnivån på det här området.”

– I lagrådsremissen däremot är retoriken från DN:s debattsida som bortblåst, noterar Mathias Sylvan. Där konstaterar regeringen att flera remissinstanser vill se en lagstiftning som begränsar möjligheten att använda lägsta pris som enda tilldelningskriterium. Regeringen vill dock inte använda sig av denna möjlighet, tycks det som.

I lagrådsremissen som civilminister Ardalan Shekarabi lämnat till lagrådet i riksdagen står det på s. 725: ”Som framgått medger även regelverket i 2014 års upphandlingsdirektiv att kontrakt tilldelas enbart på grundval av pris. En annan sak är att medlemsstaterna enligt artikel 67.2 tredje stycket LOU-direktivet och artikel 82.2 tredje stycket LUF-direktivet får begränsa användningen av pris eller kostnad som enda tilldelningskriterium. Flera remissinstanser, bl.a. LRF och flera idéburna organisationer, anser att denna möjlighet bör utnyttjas för att bättre balansera relationen mellan pris och kvalitet. Regeringen vill dock, i likhet med ett antal remissinstanser, bl.a. FMV, Malmö kommun och SOI, understryka att en utvärdering på grundval av pris inte innebär att det inte kan ställas några krav på kvaliteten på det som ska upphandlas. Tvärtom är det möjligt att uppställa höga krav på kvalitet i form av obligatoriska krav även när avsikten är att endast utvärdera priset. Ett sådant förfarande innebär att endast de anbud som uppfyller de uppställda kvalitetskraven kommer att utvärderas utifrån priset. En utvärdering på grundval av pris innebär således inte i sig att myndigheten eller enheten behöver bortse från kvalitetsaspekterna. Annorlunda uttryckt finns det, som flera remissinstanser påtalar, inget motsatsförhållande mellan kvalitet och utvärdering på grundval av pris. (Red:s kursivering). Mot denna bakgrund finner regeringen att möjligheten enligt direktiven att begränsa användningen av pris och kostnad inte bör utnyttjas.”

Efter att ha gått igenom artiklarna och lagrådsremissen reflekterar Mathias Sylvan:

– Jag undrar var Shekarabi egentligen står i frågan om lägsta prisupphandlingar som ett verktyg för att åstadkomma bättre kvalitet, innovation och social hållbarhet. Hur ser egentligen regeringen på lägsta pris som verktyg för att uppnå spetskvalitet, innovation och hållbarhet?

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Debatt

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *