Strider administrativ avgift mot lagen? | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Strider administrativ avgift mot lagen?

Den administrativa avgift som en del upphandlingsavdelningar tar ut av leverantören i samband med upphandling är oetisk och kan strida mot lagen. Det hävdar juristen vid Europakontoret Christina Möll.

De upphandlande myndigheterna har olika finansieringsmodeller. Avgiftsmodellen tillämpas av ett flertal upphandlande myndigheter, medan ett antal upphandlande myndigheter har anslagsfinansierad upphandlingsverksamhet. Ytterligare andra har blandad finansiering som Kammarkollegiet som har en delvis anslagsfinansierad (20 procent) och delvis avgiftsfinansierad (80 procent) upphandlingsverksamhet.

Christina Möll, som OFFENTLIGA AFFÄRER talat med, hänvisar till kommunallagen: 3 c § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70).

Hur tänker du? Kan du utveckla det?
– Befintlig finansiering för den centrala upphandlingsenheten beror på avtalens avkastning. En standardiserad upphandling med stora volymer och avgifter genererar naturligt högre inkomster än upphandlingar med mindre volymer och priser. Detta betyder att stora upphandlingar som egentligen inte kräver mer arbete än små upphandlingar belastar leverantörer och skattebetalare med kostnader som möjligen inte står i paritet med Kommunens kostnader för att genomföra upphandlingen. Varje upphandlingsenhet som går med överskott visar ett möjligt brott mot Kommunallagens självkostnadsprincip.

Vilka konsekvenser får detta?
– Det blir ju de facto upphandlarnas kollegor i kommunen som får finansiera upphandlingsavdelningen. Och ytterst skattebetalarna. Här pågår värsta affärsverksamheten med våra skattepengar!

Christina Möll pekar på att finansieringen är knuten till en betydande administrativ insats både hos leverantörer och upphandlingsenhet. Kostnaderna för denna del av administrationen är komplicerad att klarlägga, menar hon.

– Sammanfattningsvis kan sägas att avgiftsmodellen inte är transparent i förhållande till inkomster och utgifter. Frågan om avgiftsfinansierade upphandlingar är i fokus från flera håll, påpekar Christina Möll och nämner att Riksrevisionen enligt tidningen ”Upphandling 24” ställer sig tveksam till modellen med att kräva en avgift av en leverantör vid upphandlingar.

Advokat Pernilla Norman som är doktorand i upphandlingsrätt menar att avgiften inte speglar ett samband mellan upphandlingens kostnadsfaktorer och avgiften och anser i övrigt att modellen inte bör användas. En leverantör som jag pratade med hade sålt för 6 miljoner kronor till en upphandlande myndighet. Avgiften blev 300 000 kronor, det motsvara ju nästan en hel tjänst. Man plockar leverantörerna på avgifter, men det drabbar kommunerna eftersom leverantören lägger  räknar in avgiften i sitt pris. Det blir kostnadsdrivande för leverantörerna och därmed kostnadsdrivande för verksamheterna.

Men att det strider mot lagen är bara ett av Christina Mölls argument mot avgiftsfinansiering. Det andra är att det med avgiftsfinansiering inte lönar sig med de små upphandlingarna. Incitamentet för stora kontrakt ökar.

– Det innebär ju samma jobb att göra en liten upphandling som en stor, förklarar hon. Vi måste ta upp detta, för jag tycker det är djupt oetiskt. Offentliga aktörer är enligt lag tvingade att genomföra upphandlingar enligt LOU, då ska ju inte leverantörerna betala. Det är våra skattepengar!

En annan intressant poäng, säger hon, är att om upphandlingsverksamheten ska vara avgiftsfinansierad och därmed en affärsverksamhet borde den kunna konkurrensutsättas.

– Det finns nog ett antal duktiga upphandlare som kunde bedriva upphandlingsverksamhet åt kommuner till lika god kvalitet och med en lägre avgift än många kommuner.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Debatt

3 Responses

Kommentera
  1. Jj
    mar 03, 2016 - 07:57 f m

    “Offentliga aktörer är enligt lag tvingade att genomföra upphandlingar enligt LOU, då ska ju inte leverantörerna betala. Det är våra skattepengar!”

    Vilket svammel. Vad betyder det ens? Vem tror hon betalar en anslagsfinansierad modell? Hur man än fördelar kostnaderna blir det ju alltid skattepengar..

    Reply
    • Christina Möll
      mar 13, 2016 - 04:26 e m

      Självklart är det alltid skattepengar också vid en anslagsfinansierad modell. Men jämför siffrorna en gång:

      Anslag baseras på antal anställda och drift. Avgiftsfinansiering baseras på kontraktssumman som betalas till leverantörerna. Om jag skulle göra en upphandling av manskapsbodar skulle det ta ca. 300 mantimmar (väldigt högt räknat, med referensgrupp, annonseringstid och ev överprövning) max 150.000kr i kostnad för kommunen .

      Om kontraktssumman är 6 miljoner kronor/år och avgiften är 5% (Malmö stads avgiftstaxa) så betalar kommunen 300.000kr. pr år genom leverantörens påslag på priset. Med en kontraktstid på 4 år blir det 1.2 miljoner i kostnad för kommunen istället för ca 150.000 det första året och viss uppföljningskostnad under kontraktstiden. Det är en ganska stor skillnad.

      Även om man tänker sig att vissa upphandlingar tar mer tid än man får in i avgift så visar det sig historiskt att de avgiftsfinansierade upphandlingsenheterna sammantaget har ett överskott!

      Dessutom visar studier att de svenska upphandlingarna är ovanligt stora i sina volymer, vilket är bekymmersamt då både EU och Sverige vill se fler mindre företag som anbudslämnare. Men incitamentet för små kontrakt ökar inte vid anslagsfinansierad upphandling.
      mvh
      Christina

      Reply
      • Christina Möll
        mar 13, 2016 - 09:24 e m

        Avgiftsfinansierad upphandling ökar inte incitamentet för små kontrakt ska det stå./Christina

        Reply

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *