EU:s ekonomi borde granskas | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

EU:s ekonomi borde granskas

– Den Europeiska Unionen har en långtidsbudget på 960 miljarder euro för 2014-2020. Det är närmare 10 000 miljarder svenska kronor. Med sådana fantasisiffror krävs en ständigt pågående diskussion om och kontroll av vart pengarna går och hur de används. Så är inte fallet.

Det hävdar Christian Ekström, vd, och Sofia Linder, chefekonom, på Skattebetalarnas Förening. De anser det i och för sig otvetydigt att EU-medlemskapet har varit och är av avgörande betydelse för svensk ekonomi. Men EU har tyvärr alldeles för många gånger spenderat enorma summor på sådant som ligger långt ifrån unionens kärnuppgift att skapa fri rörlighet på en fri inre marknad.


”Oacceptabelt”
”EU skulle faktiskt kunna hantera många av de utmaningar vi ser i Europa idag betydligt bättre utan att medlemsländerna ständigt tillför mer pengar. Att det finns svenska företrädare i Europaparlamentet som konsekvent röstar för en ökad budget, eller i bästa fall lägger ner sina röster, är därför oacceptabelt”, tycker debattörerna på debattplats i Aftonbladet 2017-11-28.

Skribenterna menar att flyttkarusellen är det mest klassiska exemplet på slöseriet inom EU. ”En gång i månaden byter Europaparlamentarikerna i Bryssel arbetsplats och reser femtiofem mil söderut till Strasbourg i Frankrike för att rösta i fyra dagar. Detta kostar skattebetalarna minst två miljarder kronor om året. Helt i onödan.”


200 miljoner till PR-kampanj
De pekar också på att EU-kommissionen förra året spenderade nära 200 miljoner kronor på en stor PR-kampanj med syfte att öka förståelsen för EU hos medborgarna. ”Man gjorde alltså kort och gott reklam för EU till medborgarna. För deras egna pengar.”

För åren 2014-2020 har 127 miljarder kronor avsatts till en så kallad ungdomsgaranti som syftar till att ge ”kvalitetsjobb” till ungdomar inom fyra månader av arbetslöshet. Men EU:s egna revisorer slog i en rapport i våras fast att programmet inte levt upp till förväntningarna och ”i endast mycket begränsad utsträckning” bidragit till att nå målen om ungdomsarbetslösheten.


Kritisk granskning behövs
Bara i år har Sverige betalat cirka 30 miljarder kronor i avgift till EU, konstaterar Ekström och Linder som tror att Storbritanniens utträde ur EU blir avgörande för hur mycket vi kan komma att få betala i framtiden. De avslutar: ”Här måste Sverige hålla emot. Inte en enda ytterligare svensk skattekrona bör gå till EU innan det institutionaliserade slöseriet stoppats. Mer kritisk granskning behövs, insynen måste öka och uppföljningen av utbetalningar skärpas. Den Europeiska Unionen är i alarmerande stort behov av en egen Slöseriombudsman.”

Bilden: Sofia Linder, chefekonom, Skattebetalarna.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Åsikter

One Response

Kommentera
  1. bengt bönström
    Nov 30, 2017 - 07:15 f m

    När sen “återbetalning” sker, till öronmärkta svenska infrastrukturprojekt, Tunneln, Stockholms Hamnar, etc. då sker detta villkorslöst, eller?
    Hur som helst så har i hägnet av slikt, nya uppstått nya,”hållbara” utkomstmöjligheter, arbetstillfällen tillskapats, för lobbyister… En upphandling vid Stockholms Hamnar är plötsligt uppseendeväckande – och till synes i strid med gällande svenska regler. (En utländsk, tysk, leverantör har tyst och stilla fått monopol på vissa vitala komponenter, där tidigare svenska leverantörer regelmässigt har fått förfrågan…)

    Reply

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *