Betydande skillnader i a-kassornas sanktioner | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Betydande skillnader i a-kassornas sanktioner

Det finns betydande skillnader i hur ofta de olika a-kassorna utdelar sanktioner när arbetslösa inte söker jobb eller bryter mot reglerna på andra sätt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att säkerställa att a-kassorna får bättre vägledning i hur de ska hantera regelverket.

Den som är arbetslös kan genom arbetslöshetsförsäkringen ha rätt till arbetslöshetsersättning via någon av de 27 fristående a-kassorna. Under 2017 betalade a-kassorna totalt ut 12,4 miljarder kronor till drygt 220 000 arbetssökande.

För att kunna få arbetslöshetsersättning måste den arbetssökande aktivt söka jobb samt lämna in aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen. Om detta missköts informerar Arbetsförmedlingen a-kassan genom en så kallad underrättelse. Under 2016 skickade Arbetsförmedlingen ungefär 195 000 underrättelser.

Det finns sedan tidigare tecken på stora variationer i hur de olika a-kassorna hanterar Arbetsförmedlingens underrättelser, och i vilken utsträckning de leder till sanktioner och indragen ersättning.

Riksrevisionen har därför genom en statistisk analys granskat om a-kassorna tillämpar reglerna likvärdigt. Granskningens resultat visar att det finns betydande skillnader mellan a-kassorna i hur ofta underrättelserna leder till sanktioner.

– Att en medlem i en a-kassa löper avsevärt mindre risk att bli av med sin ersättning vid brott mot villkoren än vad en medlem i en annan a-kassa gör är en tydlig indikation på brister i likvärdigheten – och så ska det inte vara, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Skillnaderna kan inte förklaras av att a-kassornas ärenden skiljer sig åt, eller av vilken utbildningsnivå och inkomst deras medlemmar har. Istället är en trolig förklaring att skillnaderna uppstår för att a-kassorna tillämpar regelverket olika.

Ungefär åtta av tio underrättelser handlar om att den arbetssökande utan ”godtagbara skäl” låtit blir att lämna in sin aktivitetsrapport. Det är därför viktigt att a-kassorna har en gemensam tillämpning av begreppet ”godtagbara skäl”.

–  A-kassorna efterfrågar tydligare vägledning från IAF i form av föreskrifter om ”godtagbara skäl”. Sådana föreskrifter finns inte i dag, eftersom IAF saknar bemyndigande att utfärda dem, säger Anton Ringström, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att a-kassorna efterfrågar ytterligare vägledning i form av allmänna råd om hur reglerna ska tolkas. Enligt Riksrevisionens bedömning kan en tydligare vägledning bidra till en mer likvärdig tillämpning av regelverket

– Stora skillnader i hur a-kassorna behandlar arbetssökande riskerar att skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen, och därmed hela systemets legitimitet, säger Stefan Lundgren.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över IAF:s uppdrag att förtydliga regelverket i försäkringen. IAF rekommenderas att utfärda allmänna råd om försäkringens tillämpning inom områden med oklar rättspraxis och där stora olikheter har konstaterats.

 

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

A-kassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för att främja likvärdigheten (RiR 2018:27)

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Pressreleaser

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *