“Satsa på förtätning av arbetsmarknader!” | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found
NY SNS-RAPPORT

“Satsa på förtätning av arbetsmarknader!”

Investeringar i infrastruktur som ökar kontaktytorna mellan arbetsplatser driver på den ekonomiska tillväxten. Infrastruktursatsningar som främjar långväga pendling har däremot inte samma positiva effekt. En planering som förutsätter långa pendlingsavstånd gynnar dessutom främst högutbildade män och missgynnar kvinnor som grupp. Det skriver professor Maria Börjesson i en ny SNS-rapport.

Hon uppmanar regeringen att i stället använda det befintliga transportsystemet mer effektivt. Det är också bättre ur ett klimatperspektiv.

Samhällsplanering som skapar många och täta kontaktytor mellan företag och individer gör att idéer och innovationer sprids snabbt, vilket skapar tillväxt. Men effekten är starkast inom fem kilometer och borta efter drygt två mil. Infrastrukturprojekt som binder ihop större städer och ökar den långväga pendlingen ger därför ingen större effekt på ekonomisk tillväxt på nationell nivå. De planerade höghastighetsbanorna kan alltså inte förväntas ha någon större effekt på Sveriges ekonomiska tillväxt, utan innebär snarare en omfördelning av resurser mellan städer. Små städer kan till och med förlora på förbättrade resmöjligheter till storstäder.

– Stora infrastrukturinvesteringar har inte längre samma effekter på samhällsutvecklingen som förr. När Södra stambanan öppnade på 1800-talet minskade restiden mellan Stockholm och Malmö från 8 dagar till 19 timmar. Det går inte att göra tidsvinster i den storleksordningen i dag, säger Maria Börjesson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

“Åtgärda flaskhalsar”
I rapporten fastslår Maria Börjesson att det mest effektiva som staten kan göra är att se över priser och avgifter i det befintliga transportsystemet, och att använda nya tekniska lösningar. Att åtgärda flaskhalsar på vägar och spår där det råder trängselproblem är också väl motiverat. Detta har potential att förbättra resmöjligheterna utan att bygga ny infrastruktur. Att använda den befintliga infrastrukturen på ett bättre sätt är även bra ur klimatsynpunkt.

– Det finns mycket man kan göra. Drivmedels- och trängselskatter, banavgifter och biljettpriser i kollektivtrafiken har stor påverkan på resmöjligheterna. Digitalisering och elektrifiering erbjuder stora möjligheter att utnyttja det transportsystem vi har mer effektivt, säger Maria Börjesson.

Regionförstoring med ökad långväga pendling kan dessutom få miljömässigt negativa konsekvenser och cementera gamla könsnormer. Om människor flyttar längre från sina arbetsplatser ökar resornas längd och benägenheten att cykla och gå minskar. Bilresandet ökar också eftersom man bosätter sig allt längre från exempelvis mataffärer. Välutbildade män är den grupp som tjänar mest på lång pendling. Det är färre kvinnor som pendlar långt och de som gör det mår sämre av det, oavsett färdmedel.

Ladda ner rapporten här
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Återpublicerat

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *