”Staten plundrar glesbygden” | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

”Staten plundrar glesbygden”

Naturresurserna utvinns på landsbygden och är avgörande för hela Sverige. Men två av de kommuner som producerar mest el har knappt råd med vägbelysning.

– Det är absurt orättvist, lär av Norges återbäring, tycker Terese Bengard, verksamhetschef i riksorganisationen Hela Sverige ska leva.  OFFENTLIGA AFFÄRER ställde ett antal frågor till henne.

Ni hänvisar i en debattartikel till Norges system för ”återbäring” av naturresurser. Hur länge har grannlandet tillämpat detta?

– Det norska systemet har successivt byggts upp under 1900-talet. Redan 1909 beslutade stortinget om heimfallsrätten, att vattenkraftverk ska återgå till offentlig ägo efter viss tid (vilket för övrigt EU genom EES har godkänt). Från 1970-talet har systemet med återbäring sett ut ungefär som idag. Det består av egendomsskatt (fastighetsskatt), naturresursskatt och koncessionskraft. Det mesta går till kommunen, men en mindre del även till fylket. Vattenkraftskommunerna tillförs ungefär 5,5 miljarder norska kronor varje år. Pengar som i hög grad används till investeringar i skolor, äldreboenden, sportanläggningar etc.

Ni skriver: ”Ett sätt att minska klyftan mellan land och stad är att se till att företag beskattas där de har sin huvudsakliga produktion.” Finns det något politisk parti som har detta som förslag? Om inte, hur tänker ni lobba för idén?

– Vi jobbar tillsammans med föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner i frågan (FSV). Det är en fråga som delar de politiska partierna.  De som har det i sitt program, vad jag kan se nu är C, MP och V.

  • Centerpartiets stämma har beslutat att fastighetsskatt från elproducerande fastigheter ska gå tillbaka till de regioner där bland annat vattenkraften produceras.
  • MP: Intäkter från vindkraft ska stanna i kommunen. Vindkraftens utbyggnad ger idag staten intäkter i form av fastighetsskatt. Miljöpartiet vill ändra det så att kommunerna får intäkterna istället. På samma sätt ska intäkterna från fastighetsskatten på vattenkraft gå till regionerna istället för staten.
  • V: Lagreglera en bygdepeng för vindkraft, på liknande sätt som gjorts för vattenkraften, eller inför en kommunal fastighetsskatt för vindkraftverk.

Upplever ni att förståelsen för landsbygden ökar eller minskar?
– Det är både ock. Landsbygdsfrågan är mer aktuell nu, de senaste åren, än tidigare. Men många upplever att klyftan mellan stad och land ökar och därmed förståelsen för landsbygdens förhållanden. Demokratiundersökningar visar också att landsbygdsborna upplever att de har mindre möjlighet att påverka sin situation. 

Har du något ytterligare som du vill säga kring problematiken att staten plundrar glesbygden?
– Det är viktigt att vi förstår att vi är beroende av varandra utan landsbygden fungerar inte Sverige.
I en debattartikel införd i Expressen den 19 juni 2019 pekar Terese Bengard och Magnus Strömberg på att det är från landsbygdernas älvar och de öppna landskapens vindparker som den förnybara elen kommer, det är från gruvorna och skogarna som material till boende och infrastruktur hämtas.

Lokalbefolkning behöver service
Även städer behöver el och byggmaterial och det är på landsbygden som detta produceras.

– En hållbar utvinning av naturresurser förutsätter att det finns en lokalbefolkning som arbetar med detta, och dessa invånare behöver fungerande service, infrastruktur, skolor och statliga tjänster, framhåller Bengard och Strömberg.

Ytterligare en omständighet som de lyfter fram är att företag som äger naturresurser i dag beskattas där deras juridiska säte ligger, ofta i Stockholm. Och många enskilda ägare av naturresurser bor på annan ort, vilket innebär att den kommun där utvinningen sker går miste om vinstbeskattningen.

Ingen ersättning för olägenheter
Dessutom: Vatten- och vindkraftverk, gruvor och skogsavverkning förändrar miljön och kan hindra bygder från att erbjuda attraktivt boende eller naturupplevelser, men kommunerna får ingen som helst ersättning för sådana olägenheter.

Ett sätt att minska klyftan mellan land och stad är att se till att företag beskattas där de har sin huvudsakliga produktion. Ett annat är att införa lokal beskattning eller att ge lokalsamhället ersättning för nyttjande av naturresurser i bygden, menar de båda företrädarna för Hela Sverige ska leva.

– Det är dags att våra beslutsfattare tar tag i denna fråga på allvar, avslutar debattörerna.

 

 

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Debatt

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *