Samhället tjänar på sysselsättningskrav i offentlig upphandling | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Samhället tjänar på sysselsättningskrav i offentlig upphandling

Kan man räkna på den samhällsekonomiska effekten av att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling? Ja, nu kan man det, hävdar Upphandlingsmyndigheten och lanserar en beräkningsmodell som svarar på vad effekten av sysselsättningskrav blir på olika nivåer – för staten, regionen, kommunen och arbetsgivaren.

Den 7 november 2019 presenteradess den samhällsekonomiska beräkningsmodellen och övriga nya delar i stödet på en konferens på Nordic Light Hotel i Stockholm.

Offentlig upphandling kan användas som arbetsmarknadsverktyg. Genom att skapa utrymme för jobb eller praktikplats i ett vinnande kontrakt kan människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden få in en fot i arbetslivet.

Kan även användas för att följa upp
Nu har Upphandlingsmyndigheten tagit fram en samhällsekonomisk beräkningsmodell som kan användas för att få en fingervisning om effekten av att ställa sysselsättningskrav i upphandling redan innan upphandlingen genomförs. Den kan även användas för att följa upp effekten av genomförd upphandling med sysselsättningskrav.

I ett beräkningsexempel av en upphandling med sysselsättningskrav där en nyanländ person får jobb med anställningsstöd i 12 månader blir det en vinst på alla nivåer.

Alla går med vinst
– I exemplet resulterar denna anställning i en vinst för samhället på över 200 000 kronor. Men alla går med vinst: staten, kommunen, regionen, den vinnande leverantören och individen. Skulle 100 nyanlända under ungefär samma förutsättningar få sysselsättning genom offentlig upphandling skulle den ekonomiska effekten för samhället på ett år bli över 20 miljoner kronor, säger Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten och projektledare för ESF-projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”.

Beräkningsmodellen ingår i Upphandlingsmyndighetens stöd för sysselsättningskrav i offentlig upphandling, som finns på myndighetens webbplats.

Glad och stolt
– Under utvecklingen av stödet för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har en återkommande fråga varit vad det ger för effekt och hur man ska kunna bedöma om det är lönsamt att ställa kraven. Därför är jag glad och stolt över att vi nu kan erbjuda en beräkningsmodell som ger en uppfattning av vad effekten blir per person som får sysselsättning. Det kommer att göra det mycket enklare för upphandlande organisation att både prognostisera och följa upp upphandling med sysselsättningskrav, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek.

Se den samhällsekonomiska beräkningsmodellen på webben

EU-finansierat projekt
Stödet för upphandling med sysselsättningskrav har tagits fram av det EU-finansierade transnationella projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”, som leds av Upphandlingsmyndigheten. Stödet vänder sig till alla roller som är involverade i upphandlingsprocessen då sysselsättningskrav ställs: beslutsfattare, upphandlare, matchningsansvariga och leverantörer.

Utöver den samhällsekonomiska beräkningsmodellen kompletteras nu stödet med:

  • Stöd för att främja socialt företagande och öka sysselsättning genom reserverad upphandling.
  • Bonusincitament för ytterligare ökad sysselsättning och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Pressreleaser

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *