Nu behövs digitalt stöd till kroniskt sjuka | Offentliga affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Nu behövs digitalt stöd till kroniskt sjuka

Det är olyckligt att digitala och mobila lösningar ännu inte blivit praktik inom den svenska vården. För att möjliggöra detta skifte måste insikten bli större om att det inte är patienterna som är ovilliga att bli mer digitala, utan snarare så att de väntar på att vården ska komma ikapp.

Det framhålls i denna debattartikel signerad av bland andra Peter Jihde (i egenskap av styrelsemedlem i Beat Diabetes Foundation), för detta riksdagsledamoten Anders Lönnberg (S), framträdande docenter inom medicin, samt näringslivsrepresentanter inom digital hälsa. Samtliga efterfrågar lösningar från beslutsfattare för att säkerställa att människor med kroniska sjukdomar inte far illa av den uppkomna vårdsituationen.

Sverige behöver satsa
Är det något vi insett från den pågående Corona-krisen så är det att Sverige behöver satsa mer på den uppkopplade specialistvården. Ungefär hälften av Sveriges befolkning lever idag med minst en kronisk sjukdom. Dessa, jämte äldre, har störst risk att fara illa i den pandemi som nu breder ut sig.

För exempelvis en person med diabetes eller hypertoni är det samtidigt av stor vikt att behandlingen inte upphör. Här blir stöd extra viktigt för att säkerställa att behandlingen fungerar så att inte problematiska följdkomplikationer uppstår. Avbrott innebär också att vårdgivaren går miste om viktigt beslutsunderlag i form av behandlingsdata.

Uppsving för uppstickare
När WHO uppmanar till hemkarantän och isolering ser vi att samhällets digitala uppstickare snabbt får uppsving. Aktörer inom hemleverans av matvaror, nätapotek och digitala vårdrådgivare blir överbelamrade och rapporterar rekordförsäljningar.

I andra länder som också drabbats av Corona ser vi nu att beslutsfattare vidtagit tydliga åtgärder för att säkerställa tillgången till vård genom digitala och mobila lösningar. I USA har nästan hälften av staterna ändrat regelverk specifikt för att utöka användningen av digitala vårdlösningar under Corona-epidemin. Hela 5 miljarder kronor av det totala avsatta kapitalet för att hantera krisen är öronmärkta specifikt för ”tele health”.

Robotsjukhus i Kina
Kina har etablerat ett ”robotsjukhus” där alla vårdtjänster utförs genom robotar och uppkopplade medicintekniska lösningar. Världen över ser vi många exempel på hur beslutsfattare vänder sig till teknik och digitala lösningar för att hantera krisen.

Men i Sverige ser vi inte samma handlingskraft för att stödja de kroniskt sjuka som idag utgör en betydande del av befolkningen. Många sjukhus och vårdcentraler skjuter upp eller ställer helt in rutinbesök och avråder från fysiska besök som inte är absolut nödvändiga. Vårdpersonal vittnar också om att individer i riskgrupper ställer in viktiga kontroller av rädsla att smittas. Många människors långsiktiga hälsa riskerar nu att försämras.

Viktigt fortsätta behandlingar
Beslut i samband med en nationell kris kan tvinga människor till hemkarantän och här måste Sverige, likt andra länder, agera och säkerställa att patienter i riskzonen kan fortsätta sina behandlingar medan de håller sig hemma. Uppkopplade och digitala hjälpmedel hjälper också till att begränsa vårdpersonalens exponering för viruset och den allmänna spridningen.

Det är olyckligt att detta ännu inte blivit praktik inom den svenska vården.

För att möjliggöra detta skifte måste insikten bli större om att det inte är patienterna som är ovilliga att bli mer digitala, utan snarare så att de väntar på att vården ska komma ikapp. Det finns idag resurser i Sverige inom telemedicin och digital monitorering som skulle kunna användas i samarbete med lokala myndigheter och vara till hjälp som del i en nationell beredskapsplan om utbrottet håller i sig eller förvärras.

Vi föreslår:

  • Digitala alternativ till fysiska besök som också möter behoven för specialistärenden och kroniskt sjuka.
  • Samordnad nationell implementation av uppkopplade medicintekniska hjälpmedel och tjänster som kan säkerställa att vården inte går miste om viktig medicinsk information och patientdata.
  • Hemleverans av medicintekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar för att exempelvis mäta och följa blodsockernivå, blodtryck, puls och injicerat läkemedel samt självtester till riskgrupper.

På så sätt kan vi öka tillgången till vård och se till att behandlingar av kroniskt sjuka och extra utsatta individer fortlöper i princip riskfritt.

Borde vara självklart
Digitala lösningar är inte längre innovation utan en reell och verklig del av de flestas vardag, och borde vara en självklar del i allt vi gör. Så även nationell krishantering. Vare sig det gäller nuvarande pandemi eller framtiden efterfrågar vi att beslutsfattarna hittar sätt att påskynda investeringarna i modern teknik som kan bistå i den nuvarande behandlingsmodellen och göra vården mer jämlik överlag.

Undertecknarna:

Anders Lönnberg
Typ-2-diabetiker, tidigare riksdags- och landstingsledamot (S), tidigare ordförande för den nationella samverkansgruppen för livsvetenskaperna.
Anders Ekholm
Ordförande Storstockholms diabetesförening
Peter Jihde
Typ 1-diabetiker och styrelsemedlem Beat Diabetes Foundation.
Martin Carlsson
Docent, Linnéuniversitetet. Specialistläkare i endokrinologi/diabetes och internmedicin samt grundare av och verksamhetschef på digitala vårdgivaren Accumbo.
Daniel Persson
Chef för Innovation & Partnerskap Min Doktor.
Ghassan Darwiche
Docent, Lunds universitet. Specialistläkare i diabetes och internmedicin, medicinskt ansvarig på vårdgivaren Accumbo.
Lisa Malm
Diabetessjuksköterska & rådgivare HealthTech-bolaget Brighter AB.
Henrik Norström
VD HealthTech-bolaget Brighter AB.
Björn Ekman
Docent i hälsoekonomi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö (IKVM) vid Lunds universitet.

Bilden: Peter Jihde. Foto: Storstockholms Diabetesförening.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Debatt

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *