Tillvänjning kan öka riskbeteende | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Tillvänjning kan öka riskbeteende

– Vi har haft coronakrisen några månader nu och vi kan notera hur människor så sakteliga släpper på försiktighetstänkandet – vilket också är en naturlig psykologisk reaktion. Det konstaterar psykologen Sara Hammer (bilden). 

– Om vi utsätts för fara under längre tid kommer vi så småningom att vänja oss vi den, vilket kan leda till fler riskfyllda beteenden, uppger hon i Nyhetsbrevet FPlus.  OFFENTLIGA AFFÄRER har ställt frågor till psykologen, som till vardags arbetar som terapeut på företaget Psykologpartners.

 Sara Hammer, psykolog.

Du säger i nyhetsbrevet att om vi utsätts för fara under längre tid kommer vi så småningom att vänja oss vid den, vilket kan leda till fler riskfyllda beteenden. Kan du exemplifiera?

– Det jag syftade på här var den habitueringseffekt (tillvänjning) som kan ske om vi exponeras för rädsla under en längre tid. Ofta vänjer vi oss vid rädsla efter ett tag, speciellt om den finns där varje dag,  och då finns det i denna situation en risk att människor som tidigare varit mycket oroliga och rädda för att smittas av Covid-19, åter börjar träffa vänner, åka T-bana, ha fester och middagar med mera. Jag tycker själv att man kan se tecken på minskad social distansering i Stockholm.

Du befarar också att antalet självmord kan komma att öka i krisens efterverkningar. Vad kan man göra från stat, kommuner och regioner, samt civilsamhället, för att förebygga ett ökat antal självmord?

– Bra fråga! Jag tänker att man eventuellt skulle kunna informera i högre grad om att det finns en ökad risk för att må psykiskt dåligt efter kriser som Corona och hänvisa till exempelvis psykiatrin eller mind.se. Att det är viktigt att ta hjälp och stöd i tid. Viktigt att prata mycket om psykisk ohälsa så att fler tar steget att söka hjälp.

– Eventuellt skulle man kunna ha stödlinjer och internet-behandling kopplat till psykisk ohälsa som en följd av Corona, finansierat av staten/kommunen.

Rationella argument styr inte längre våra beteenden under en kris, hävdas också i artikeln. Kan man öka rationaliteten i beteendet genom att vara förberedd och ha övat inför kriser innan de drabbar oss?

– Jag vill ändå tro att vi lärt oss mycket gällande samhällets sårbara punkter och hur vi ska göra annorlunda framöver vid liknande kriser. Sen tror jag ändå att vi människor i första läget hamnar i en chockfas och agerar mycket efter rädsla och säkerligen kan fortsätta att bunkra toalettpapper och annat trots att vi rent logiskt vet att toalettpappret inte kommer att ta slut…

Märklig reaktion
En märklig psykologisk reaktion kan noteras i krisen. Även om Sverige till skillnad från till exempel England inte har haft någon omfattande lockdown har Sara Hammer noterat att många av hennes klienter plötsligt upplever ett förbättrat välbefinnande mitt i coronakrisen, berättas det i nyhetsbrevet.

Många av hennes klienter, framförallt de som har utmattningssyndrom eller GAD (generaliserat ångestsyndrom), upplever just nu en förbättring!
– De berättar om en känsla av att man inte är ensam om oron för framtiden. De upplever också att de inte längre känner sig utanför om de isolerar sig från andra, eftersom alla gör så nu, konstaterar Sara Hammer i FPlus.

Sammanhållning ökar
Hon pekar även på att känslan av sammanhållning ökar i samhället. Media bidrar också till att skapa en bild av att vi tar hand om varandra för att överleva vilket skapar en känsla av gemenskap och endräkt.

Men bilden är bedräglig, menar psykologen. När krisen är över minskar känslan av sammanhållning och krisens konsekvenser framstår som särskilt tydliga. Inte minst för människor som mist jobbet, sett sitt företag gå omkull eller mist någon anhörig.

Risk för fler självmord
– Tyvärr talar mycket för att coronapandemin leder till väsentligt fler självmord än normalt när krisen väl har lagt sig. Ökningen väntas ligga på omkring fem procent, säger Sara Hammer och hänvisar till siffror från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

FPlus hänvisar förutom till Sara Hammer också till psykologen Sara Henryson Eidvall. Även hon har, liksom Sara Hammer, studerat tidigare kriser och menar att rationella argument inte längre styr våra beteenden under en kris.

Båda psykologerna understryker att det därför är mycket viktigt att vården står ordentligt rustad efter krisen för att kunna ta emot ett ökat tryck till följd av den fördröjda effekten. Särskilt om krisen blir långvarig, eller ännu värre, om det kommer ytterligare en våg i pandemin.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Nyheter

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *