Digitaliseringens fördelar överväger | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Digitaliseringens fördelar överväger

Kommer vi att utnyttja brain gate för att ge blinda syn och döva hörsel i framtiden? Kommer fabrikerna att gå dygnet runt sju dagar i veckan med hjälp av robotar och digital teknik?

Den sortens frågor reser Anders Källström, ekonomie doktor knuten till tankesmedjan Sustainability Circle och författare till en nyutkommen bok om hur digitaliseringen påverkar oss.

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat honom med anledning av den rykande färska boken Du i en smartare värld – så påverkas vi av digitaliseringen.

Författaren vill peka på möjligheterna och det som kan bli verklighet framöver.

– Många av de faciliteter som Hollywood och James Bond-filmer varit först med har blivit verklighet. Fastän vissa forskare sagt att det inte går… Ta självkörande bilar och 3D-skrivare. Medan vissa sa att det var omöjligt så satte andra igång att göra det.

Helt nytt samhälle
Han pekar på att vi håller på att skapa ett helt nytt samhälle. Precis som livsstilen förändrades i grunden när vi gick från jordbrukarsamhället till att bli industrialiserade så kommer vår livsstil att på nytt förändras i grunden.

Förändringarna är större och kommer att gå snabbare än då. Men det gäller att få grepp om helhetsperspektivet. De flesta som jobbar med digitalisering ägnar sig bara åt en speciell aspekt av den.

Alla påverkas
– Alla som har en dator eller en mobil påverkas av digitaliseringen. Det är jättestort. Problemet är att alla som jobbar med det måste avgränsa sid, så det är få som har ett helhetsperspektiv. Till och med professorer har sagt till mig att om man inte kan ta så stora perspektiv som professor. Går inte att forska på allting.

– I dag ägnas samhällsdebatten oftast bara åt en fråga i taget. Just nu klarar vi två: Covid19 och gängkriminalitet/integration. Ett av de stora problemen är att vi inte hinner med de positiva frågorna, och digitaliseringen är en sådan.

Du skriver tänkvärt om digitalisering och makt/politik (på bl.a. sidorna 22-23). Antar att du följt utvecklingen i länder som Kina, Belarus, m.fl. där makthavarna begränsar sociala medier men gärna använder digitala verktyg för övervakning och kontroll. Någon kommentar till detta?

– Grejen är den att allting kan brukas och missbrukas. En bil rätt använd kan vara en ambulans som räddar liv, en felaktigt körd bil kan vara ett mordverktyg. Samma sak med en kniv, den kan brukas av kirurg eller en ligist. Dynamit likaså. Tänker man på det så gäller det allting. Digitaliseringen är ett kraftfullt verktyg och det är bra om det är de goda krafterna som använder det, för att till exempel förhindra terrorism. När ”onda” krafter använder det, en diktator, blir det fel.

– Lösningen heter medvetenhet! Vi måste diskutera frågorna, ju mer vi diskuterar desto bättre är det. Ju mindre folk fattar, desto större blir risken.

På sid 85 skriver du om att ett resultat av digitaliseringen kan bli cyborgs. Där visar du vissa tvivel på teknikens framsteg. ”Konsekvenserna av att vara en cyborg är svåröverblickbara”. Du utvecklar också några ”analoga” exempel på aktiviteter i nästa mening, skogspromenader, m.m. Hur ofta möter du tvivel och skepsis från omgivningen kring digitalisering och hur tacklar du det?

– Ordet har sitt ursprung i Hollywood i början på 60-talet. Cyborg är när man kopplar ihop människan med tekniken. En del förutspår ett ökat användande av brain gate – en kontakt rakt in i hjärnan som kan översätta digitala signaler till biologiska och biologiska till digitala. Det går så fort.

Hjälper funktionshindrad
– När du använder en sådan kontakt ”inifrån och ut” så kan du få hjärnan att styra en robotarm, vilket betyder att en funktionshindrad person kan få en rörelse utförd med hjälp av robotar. Det skulle också kunna fungera utifrån och in och då ge blinda syn och döva hörsel. Det är helt enkelt en kamera som hanterar digitala signaler som syncentrum kan tolka. Det sista är än så länge futuristiskt.

Skulle man kunna koppla upp hjärnan mot wikipedia? En del forskare svarar ja på detta. Då kommer man in på existentiella frågor. Om det skulle gå, vad händer då? En del forskare säger att det aldrig kommer att gå, andra att det går om tusen år. Medan vissa förnekar så sätter andra igång att göra det…

Du nämner också de ca 500.000 svenskar som inte är uppkopplade och får allt svårare att klara sin vardag. Har du idéer om hur det digitala utanförskapet kan tacklas?

– 98 procent har tillgång till Internet enligt senaste siffror, 95 procent ÄR uppkopplade. Det betyder att tre procent avstår. Hörde en intervju med en dam om sa att man inte behöver ha internet för att vara svensk, det står inte i grundlagen… Men om jag vill jag köpa en tågbiljett, hur gör jag då? Eller gå på opera? Det gäller snart även om jag vill konsultera en läkare eller kontakta skattemyndigheten.

– Jag tror att detta är ett övergående problem. De som inte är uppkopplade tenderar att utgöras av en äldre generation.

Slutligen, vilka är de tre enskilt största möjligheterna med digitaliseringen som du ser när du blickar framåt?

– Jag ser stora fördelar med digitaliseringen på tre områden, ekologi, ekonomi och socialt.

– Ekologi först. Digitaliseringen har enorma möjligheter att bli bra för miljön. Tekniken i sig är miljövänlig, inte problemfri, men man försöker till exempel återvinna metallerna i datorerna. Tekniken är eldriven och el går att producera miljövänligt. Coronapandemin har visat att man kan jobba digitalt vilket minskat utsläppen.

Fabriker med mänsklig arbetskraft jobbar med två eller tre skift – men smarta fabriker som är helt digitaliserade kan gå dygnet runt sju dagar i veckan. Då behöver du inte lika många fabriker. Om en fabrik i framtiden gör vad tre fabriker gör i dag sparar du in på jordens resurser.

Mer välfärd, mindre arbete
– Ekonomin sedan. Jag är övertygad om att den digitala tekniken kommer att ge oss ännu större utväxling på arbetet. Mer välfärd med mindre arbete. Vi får tid över till annat. Eller som jag skriver i boken – vi får mer tid över till det och de vi älskar. Jag tänker på hobbys och intressen men framför allt på nära och kära. De som varken har ett intresse eller vänner blir förstås ensamma, och det måste vi hantera.

– Socialt, till sist. Som livsstilen förändrades i grunden när vi industrialiserade samhällena så kommer vår livsstil att förändras i grunden nu med. Vi kan jobba utan att åka till jobbet. Det kräver helt nya former av ledarskap som säger att ”det är helt okej att ni jobbar hemma, jag ser ju resultatet”. Ekonomiskt är det intressanta vad du leverarar – inte när och var du gjort det.

Digitala promenader
– Ett sätt att mötas är de ”coronader”, coronapromenader som jag och ett gäng genomför kl. 10.00 en dag i veckan. En bor i Australien, andra i Sverige. Hjärnan tänker bättre när man rör sig och vi har sett att när man går en timme och pratar med en person som man känner väl så skapas en sorts kvalitetstid. Vi ser varandra framför oss eftersom vi känner varandra.  Detta gäller även kontakten med mormor och barnbarnen.

Varnar för täta städer
– Om man jobbar hemma gör det stor skillnad om man har stor luftig bostad med skog i närheten, jämfört med etta med kokvrå mitt i stan. Förtätningen som pågår i städerna tycker jag att man ska se upp med. I Göteborg har man byggt några stadsdelar där husen ligger så tätt så att man inte ser himlen. Här ska man alltså både bo och jobba.

– Vissa kan jobba i sommarstugan med skogen intill och en bra internetuppkoppling. Sociala kontakter och träd kommer att behövas även i framtiden, men inte förtätade stenöknar dit solen inte når, avslutar Anders Källström.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Innovation

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *