Coronastrategi ifrågasätts | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Coronastrategi ifrågasätts

Samtidigt som regeringen försöker peka med hela handen och inskärpa allvaret i Coronaläget så ifrågasätts hela strategin från flera håll. 

OFFENTLIGA AFFÄRERS Bo Höglander ger exempel hämtade från de senaste dagarnas debatt och reflekterar avslutningsvis kring läget.

Rösterna är många. Det mest närliggande exemplet för egen del är förstås kritiken från Hexanovas VD Urban Nilsson framförd den 19 november på denna webbsajt. Den gällde begränsningen om att max 50 personer får samlas till offentliga möten.

– Begränsningen har kommit att bli en härdsmälta och negativt påverkat hela konferens- och utbildningssektorn i landet men också verkat hämmande på kompetensöverföringen mellan anställda inom kommuner och regioner i allmänhet och i en tid då behoven att träffas spontant kanske är större än någonsin, menar Urban Nilsson.

Investerare förvånad
Lage Jonason, investerare, menar att det är ”väldigt förvånande att regeringen med öppna ögon accepterar att folk trängs på bussar, i tunnelbanan eller i hissar och att Sverige – till skillnad från de flesta länder och WHO:s rekommendationer – inte har krav på munskydd.”

Lage Jonason har tillhört toppskiktet inom investmentbolaget Skrinet, som blev en raket på börsen under början av 1980-talet. Sedan satt han i ledningen för investmentbolaget Ratos och var vd för aktiemäklarfirman JP Nordiska.

“Politiska piruetter”
I tidningens Dagens Industri frågar han sig ”varför en medelålders människa, som är fullt frisk, inte kan gå till gymmet, givet att det inte råder någon trängsel där. Eller varför en kyrka eller moské, som kanske rymmer 400 personer, inte skall få ha mer än åtta personer vid en gudstjänst.”
Lage Jonasson slår fast att kostnaden för ”dessa politiska piruetter skall sedan betalas av alla de företag som drabbas av Löfvens bannlysningar, det vill säga restauranger, detaljhandel, gym, teatrar och andra näringar.”

Signal gick inte fram
Viktor Barth-Kron, krönikör i Expressen, kommenterar ”måndagens ödesmättade presskonferens” med statsministern och tre andra ministrar i måndags (16/11). Han slår fast att signalen inte riktigt gick fram. ”I stället vidtog långa och breda diskussioner om vad som egentligen kommunicerats: Åtta personer skulle vara max för en sammankomst, men undantaget på 300 för sittande publik, som på de flesta håll sänks tillbaka till 50, låg kvar?”

Expressenkrönikören påpekar också att ännu ett dygn efter regeringens framträdande ”kunde inte ens statsepidemiolog Anders Tegnell förklara vad besluten som kommunicerats faktiskt innebar.”

Riksdagens socialutskott
I riksdagens socialutskott har det också väckts frågor kring den svenska Coronastrategin. Flera ledamöter anser att regeringen och Folkhälsomyndigheten inte lyckats med kommunikationen, förmedlat dubbla budskap och gett otydliga signaler.

Utskottets vice ordförande Kristina Nilsson (S) menar att smittans oberäknelighet vad gäller utbredning har skapat en försiktighet hos Folkhälsomyndigheten kring vilka signaler man sänder ut till allmänheten.

Socialdemokraten tror att detta kan ha fått till följd att man inte tagit tillräckligt allvarligt på restriktionerna. När hon själv flög till Stockholm i våras var det fyra personer på planet och två på Arlanda Express. ”Nu är det mycket mer folk och det är fullt i stan. Uppenbarligen slappnade befolkningen av i början av hösten”, konstaterar politikern i DN.

I Svenska Dagbladet(20/11) anser ledarskribenten att regeringen skyller ifrån sig på andra och inte tar eget ansvar. “Allt är någon annans fel. Regionerna, kommunerna, myndigheter, riksdagen, Moderaterna. Aldrig regeringen”, dundrar Fredrik Johansson och slår fast: “Mönstret är närmast parodiskt”.

Togs varningar på allvar?
För den som betraktar det hela på visst avstånd är det inte svårt att konstatera att regeringen lider brist på trovärdighet. Det är ju inte enbart politiska motståndare som riktar kritik. Till regeringens  försvar kan anföras att vi aldrig tidigare befunnit oss i en motsvarande situation. Coronaviruset liknar inget annat. Å andra sidan kan man tycka att vårens och sommarens käftsmäll skulle ha fått alla ansvariga att tänka till och höja beredskapen i tid. Helt enkelt förebygga och förekomma.

Nu får näringsidkare, ensamma äldre, kulturutövare, konferens- och mässarrangörer, utbildningsföretag, med flera, betala ett högt pris. Hade en annan strategi kunnat motverka smittan mer effektivt i början så att vi sluppit de drastiska steg som vidtagits på sistone?

Med facit i hand måste man även ställa frågan om varningarna för en andra våg verkligen togs på tillräckligt allvar. Historien får döma.

Bo Höglander

P.S: Journalistförbundet ifrågasätter intrånget i den grundlagsfästa mötesfriheten. Läs här.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Krönika

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *