Vilka miljökrav är rimliga? | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found
Oenighet om företagen som gör miljöbedömningar

Vilka miljökrav är rimliga?

Snygga men överdrivna miljökrav som ökar kostnaderna? Eller rimliga krav enligt olika certifieringssystem som Svanen? Det har blåst upp till strid om vilka miljökrav som är rimliga att ställa på byggprodukter. 

Stora offentliga aktörer är i hög grad påverkade. Fastighetsägare använder ofta specialiserade bedömningsföretag för digital information om byggprodukter och vad dessa innehåller. Även större offentliga fastighetsägare är beroende av sådan information som lagras i företagens databaser.

Ett av dessa är Sunda Hus, vars vd Lisa Elfström (bilden på förstasidan) uppger att man använder kriterier som ställs av olika certifieringssystem, till exempel Miljöbyggnad, Svanen eller Breeam.se .

“För långtgående krav”
Nu pågår en diskussion vilka företag som helst ska användas. Flera stora aktörer har slutit avtal med bedömningsföretaget Sunda Hus. Men organisationen Byggmaterielindustrierna anser att Sunda Hus går för långt i sina miljökrav.

– Sunda Hus bidrar inte till bättre hållbarhetskvalitet, utan lever på att förmedla en bild av att det är svårt att veta vad byggprodukter innehåller och om de går att använda vid t.ex. bygge av en förskola. I själva verket finns E-BVD och Reach som väl tillgodoser dessa behov, uppger för OFFENTLIGA AFFÄRER Johan Aspelin, vd i Golvbranschen (GBR).

Johan Aspelin, vd, Golvbranschen.

Branschtidning skrev
Tidningen Byggvärlden tog nyligen upp problematiken. ”Miljöbedömningsföretagen har blivit ett allt större bekymmer. Kraven på miljöbedömningsföretag i upphandlingar kan ifrågasättas på både juridiska och sakliga grunder”, hette det i artikeln (Byggvärlden nr 18, december 2020). Där uttalade sig bl.a. just Johan Aspelin, vd i Golvbranschen (GBR).

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde ytterligare några frågor till Johan Aspelin.

Vad är det i kraven som ställs i upphandlingarna som ni i branscher irriterar er mest på?
– Sunda Hus baserar inte sina krav/kriterier på erkända vetenskapliga rön. I och med att man vill ställa andra krav än vad den europeiska kemikalielagstiftningen Reach kräver, måste dessa krav baseras på något annat än just lagstiftning. Hur ser kvalitetssäkringen av den processen ut? Det har visat sig att dessa inte heller är förenliga med de övergripande EU-rättsliga kraven vid upphandling som ska bygga på proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och transparens.

Borde branschen och upphandlande aktörer försöka enas om vilka krav som är rimliga i samband med upphandlingar?
– Det finns redan lagstiftning som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov. Att Sunda Hus i Linköping AB vill driva utvecklingen mot avancerade kravmodeller och registreringar ligger helt i deras affärsintresse. Samtidigt får byggmaterielbranschen kritik för kostnadsökningar och bristande konkurrens. Om Sverige ska ägna sig åt goldplating, så får vi också ta kostnaden för detta, utan att peka finger mot materialleverantörerna.

Sunda Hus svarar på kritiken
OFFENTLIGA AFFÄRER har även haft kontakt med Sunda Hus vd Lisa Elfström för att kommentera kritiken.

Johan Aspelin, vd i Golvbranschen (GBR) säger till Offentliga Affärer att om Sverige ska ägna sig åt goldplating, så får vi också ta kostnaden för detta, utan att peka finger mot materialleverantörerna. Vill du kommentera det? Uppfattar du att det är goldplating som ni ägnar er åt? 

– Tvärtom, jag ser det snarare som att det vi arbetar med är precis i linje med det som Sverige vill, vilket är en nödvändig förändring för en långsiktigt hållbar byggindustri. I till exempel ”Cirkulär Ekonomi – strategi för Sverige” anges många av de saker som vi bidrar med till marknaden. Visionen i strategin är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Utöver det har Sverige ett mål om att nå en giftfri miljö. Lagstiftning är ett styrmedel som utgör en basnivå men samhället använder även andra typer av styrmedel för att påverka mot en mer hållbar utveckling. T ex är upphandling ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål och därför har Upphandlingsmyndigheten konkreta hållbarhetskriterier för att ”upphandla giftfritt”.

– SundaHus arbetar för en giftfri och långsiktigt värdefull byggd miljö och argumenterar för transparent och effektiv hantering av data om byggprodukters innehåll för att nå hela branschens behov av:

  • Att bli mer cirkulär och kunna återbruka och återvinna mer i framtiden.
  • Att kunna göra medvetna val och välja produkter som inte innehåller farliga ämnen.
  • Att kunna ha kontroll på innehållet i en byggnad över tid för att minska riskerna för framtida inventerings- och saneringskostnader.

– Jag vill också poängtera att SundaHus huvudsakliga kunder är beställare, fastighetsägare och byggherrar som köper licenser till vårt system SundaHus Miljödata. Det innebär att i praktiken är det huvudsakligen de som betalar för våra tjänster och verktyg. I debatten låter det ibland som att det är byggmaterialleverantörer, vilket är fel.

Hur upplever du relationen som SundaHus har till offentlig sektor? (Antar att ni har ett antal kunder i stat, regioner och kanske kommuner?)

– De är ofta våra kunder (se ovan) och med hjälp av våra verktyg kan de arbeta systematiskt och följa upp sina miljökrav. Vi ser vår roll som ”möjliggöraren” som genom digitalisering har gjort det enkelt och tids- och kostnadseffektivt att fullfölja de höga miljömål/ambitioner som politiken/organisationer/företag vill uppnå.

Det är mycket positivt att det går att ställa höga miljökrav i samband med offentlig upphandling och att Upphandlingsmyndigheten är fortsatt tydlig med och att SundaHus kan användas för att ställa, och verifiera uppfyllelsen av, miljökrav.

Vad tror du ligger bakom kritiken mot er?

– Det är inget som jag egentligen vill spekulera i. Konkurrensverket utreder just nu kostnadsökningarna och konkurrensen inom byggmaterialindustrin. Som branschorganisationer för företag som tillverkar och arbetar med byggmaterial är ju deras uppdrag att skapa opinion och påverka den politiska arenan till fördel för deras medlemmar. Vi har också varit öppet kritiska mot Byggmaterialindustrin när vi, tillsammans med Byggvarubedömningen påtalade de stora bristerna med eBVD (ägs av Byggmaterialindustrierna tillsammans med IVL).

Rätt att välja
OFFENTLIGA AFFÄRER konstaterar slutligen att Upphandlingsmyndigheten menar att regioner och kommuner har rätt att enligt LOU välja bedömningsföretag.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Upphandling

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *