Tjänstemän har ingen fri roll | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Tjänstemän har ingen fri roll

– Staten är en rättsordning, inget företag! Det slog Inga-Britt Ahlenius fast vid ett webbinarium med rubriken Tjänstemannarollen – vad innebär den och vilka utmaningar finns? onsdagen den 24 februari.

OFFENTLIGA AFFÄRER deltog som åhörare vid webbinariet som var en del av initiativet Tillsammans mot Korruption med Institutet mot mutor, IMM, som arrangör. Medverkande var Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör, Statskontoret,  Inga-Britt Ahlenius, f.d. undergeneralsekreterare, FN, Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident, Staffan Isling, vd, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (moderator).


Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, IMM, var moderator.

Seminariets bakgrund var att den svenska tjänstemannarollen historiskt har kännetecknats av saklighet och rättssäkerhet. Men på senare år har den allt oftare kritiserats – inte minst mot bakgrund av medierapportering om statliga tjänstemäns involvering i ett flertal ”affärer”. Det finns alltså ett behov av att diskutera vad tjänstemannarollen innebär och vilken funktion den bör fylla i det svenska samhället. Vilka utmaningar kan vi identifiera och hur bör dessa hanteras?

Skillnad på privat och offentligt
Inga-Britt Ahlenius som bl.a varit riksrevisor menar att skillnaden mellan offentligt och privat inte beaktats tillräcklig på senare år. Deltagarna tycktes eniga om att det är skillnad på att arbeta på uppdrag av stat, region och kommun jämfört med i ett privat företag. Regeringsformen och andra lagar avgör tjänstemannens roll.

Annelie Roswall Ljunggren, Statskontoret, som har regeringens uppdrag att stödja andra myndigheters arbete mot korruption, höll med:
– Myndigheter är inga vanliga arbetsplatser, där är man som tjänsteman en länk i en demokratisk styrkedja, poängterade hon.

Ökad politisering?
Moderatorn tog också upp frågeställningen kring en befarad ökad politisering av tjänstemannarollen, med mer aktivistiska tjänstemän.

Johan Hirschfeldt betonade att den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller alla, även ämbetsmän, så länge de inte företräder myndigheten.
– Myndigheter har ingen yttrandefrihet, slog den tidigare hovrättspresidenten fast. En domare ska yttra sig i sina domar, för att ta ett exempel.

Ingen fri roll
Enigheten var också stor om att det inte existerar någon “fri tjänstemannaroll” i Sverige. Sverige styrs under lagarna och saklighet och opartiskhet ska prägla uppdraget.Annelie Roswall Ljunggren ser gärna att ordet “oväldig” börjar användas igen som beskrivning av tjänstemannens roll.

– Den som vill vara fri ska jobba med egen firma, menade Staffas Isling, SKR. Däremot menar han att det finns en frihet i själva yrkesprofessionen. Till exempel ska en lärare (tillsammans med rektor och övriga lärare) givetvis bestämma hur undervisningen ska ske, det är ingen politisk fråga.

Förutom de lagar som gäller har andra dokument tillkommit, till exempel Agenda2030, hänsyn till mänskliga rätigheter, hållbarhetsmål, m.m. vilket kan skapa osäkerhet om prioriteringar, tillade SKR:s representant.

Dialog tjänstemän-politiker
Staffan Isling och flera andra tog också upp dialogen mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen i kommuner, regioner och statliga instanser. Tjänstemän måste vara modiga och obekväma rådgivare, inte minst när en ny politisk majoritet tillträder.

Statskontorets gd berättade slutligen om ett regeringsuppdrag. Statskontoret ska göra regeringens handlingsplan mot korruption känd. Alla myndigheter ska bedriva sin verksamhet enligt gällande lagar och regler och på ett objektivt, proportionerligt och effektivt sätt. Detta innebär att alla myndigheter också aktivt ska motverka korruption och oegentligheter i verksamheten.

– Vi ska stötta och informera men det är varje myndighets ansvar att ha processer och strukturer för detta, slog hon fast. Ett nätverk mot korruption finns där 230 myndigheter ingår.

Fler webbinarier kommer att arrangeras på samma grundläggande tema, men med olika infallsvinklar, klargjorde Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, Institutet Mot Mutor, till sist och tackade de medverkande för deltagande och ett intressant samtal.

Om IMM
Institutet Mot Mutor (IMM) är en näringslivsorganisation som skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar vi proaktivt i antikorruptions-arbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.

IMM har funnits sedan 1923 och arbetar med informations- och kunskapsspridning om vad korruption är och hur det kan förebyggas. Dessutom arbetar man med självreglering för att motverka korruption, framförallt genom Kod mot korruption i näringslivet, den så kallade Näringslivskoden. Det finns en Etiknämnd dit man kan vända sig för beslut om kodens regler i enskilda fall.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Evenemang

2 Responses

Kommentera
  1. Ylva
    feb 25, 2021 - 08:36 f m

    Spännande! Finns seminariet att se i efterhand?

    Reply

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *