EU-toppmöte kan få följder för Sverige | Offentliga Affärer
ÖVRIGT-Toppbanner1260x250
ÖVRIGT-Mobil-Toppbanner-320×320

SENASTE JOBB

• No Posts Found

EU-toppmöte kan få följder för Sverige

Ett uppföljande EU-toppmöte för Europeiska rådet, sociala pelaren, hölls i Porto 7-8 maj. Men den “politiska knuff” som arrangörerna talade kan bli en knuff i helt fel riktning för Sveriges del.

I alla fall om man ska tro på vad Sveriges Riksdag, LO, delar av oppositionen och enskilda parlamentariker anser. Det portugisiska EU-ordförandeskapet har fokus på den ekonomiska återhämtningen efter Coronakrisen. Det är en uppföljning av Göteborgstoppmötet 2017 i form av ett socialt toppmöte i Porto. Syftet är att ge “en politisk knuff för att förverkliga Europeiska pelaren för sociala rättigheter”.

“Ett historiskt misstag som riskerar att tvinga in lagstiftade minimilöner från Bryssel”. Detta måste stoppas, hävdas det från högerhåll i svensk politik (se nedan). Kritikerna syftar på att Stefan Löfven lyft de sociala frågorna till EU-nivå.

Göteborg 2017
Senaste gången ett sådant socialt EU-toppmöte hölls var i Göteborg 2017. Inför det mötet fick Stefan Löfvens regering riksdagens stöd sedan även Liberalerna och Vänsterpartiet gett grönt ljus.

Den övriga oppositionen var bland annat kritisk mot att EU med sociala pelaren skulle ges inflytande på nya områden. Dagarna innan mötet tog en svensk Europaparlamentariker påpassligt till orda; Sara Skyttedal (KD), som uttryckte oro över EU-kommissionens två nya direktivförslag som enligt henne “direkt hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen”.

Det handlar dels om minimilöner och dels om låglönetransparens, Sara Skyttedal som förutom  Europaparlamentariker också är vice gruppledare för EPP i utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

“Främmande inslag”
– Med direktivet om minimi­löner skulle svensk arbets­marknad tillföras ett nytt och helt främmande inslag för vår tradition av förhandlingar och kompromiss­uppgörelser, slår Europaparlamentarikern fast i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet 2021-05-05.

Kommissionen bedyrar att den svenska modellen ska respekteras, men det har Sara Skyttedal svårt att ta på allvar. Det är den själv­ständiga EU-domstolen som sist och slutligen avgör huruvida reglerna på svensk arbets­marknad lever upp till direktivets nya krav på minimilöner för alla arbetstagare i EU, påpekar hon.

Hon tar också upp att att det följer långt­gående krav på arbetsgivare att redovisa varför en viss anställd uppbär en viss lön, om direktivet om lönetransparens ska följas.

– Syftet att åtgärda könsdiskriminering är naturligtvis lovvärt, men tillvägagångssättet är svårförenligt med vår utbredda individuella löne­sättning. Det finns ingen anledning att tro att det förslaget kommer visa mer hänsyn till den svenska arbets­marknads­modellen än vad de tidigare förslagen gjort, befarar kristdemokraten.

LO säger nej
Svenska LO är negativt till en gemensam lag om minimilöner. Visserligen konstaterar den fackliga giganten att löneskillnaderna i EU ökar och att lönedumpning är ett växande problem. Men EU-kommissionens förslag riskerar att i Sverige leda till sänkta löner, fruktar LO och säger därför nej. “På sikt hotas hela den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om lönen i kollektivavtal”, anser LO.

Även Arbetsmarknadsutskottet i Sveriges Riksdag har prövat förslaget och är kritiskt. Ett enigt utskott anser att lönebildning hanteras bäst på nationell nivå och att EU-förslaget “är ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen”.

Även från högerhåll kommer kritik mot EU:s strävanden om minimilöner. “En stor inskränkning på den svenska arbetsmarknaden”, hävdar Johannes Nathell, Martin Bergman och Theo Herold, Fria moderata studentförbundet, i Expressen den 11 maj 2021. De hävdar bl.a:
– Stefan Löfven tog 2017 initiativ till att lyfta sociala frågor inom EU, ett historiskt misstag som nu riskerar att tvinga in lagstiftade minimilöner från Bryssel. Detta måste stoppas!

Portugal ordförande
Det sociala toppmötet i staden Porto – som kan sägas utgöra en portugisisk motsvarighet till det svenska Göteborg – anordnades av det portugisiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Enligt Europeiska rådets webbplats bestod toppmötet av:

  • en högnivåkonferens med arbetsmarknadens parter
  • ett informellt möte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer

Det övergripande målet uppgavs vara att fastställa en socialpolitisk agenda för länderna i den Europeiska Unionen för de kommande tio åren. dessutom ville man säkra “att vi klarar att möta dagens och morgondagens utmaningar och inte lämnar någon på efterkälken”.

Stärka engagemanget
På högnivåkonferensen träffades medlemsländerna, EU-institutionerna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället “för att stärka sitt engagemang för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”.

I Europeiska rådet ingår förutom dess ordförande också EU-kommissionens ordförande och medlemsländernas stats- eller regeringschefer. Statsminister Stefan Löfven (S) företrädde Sverige. Europeiska rådet har ingen lagstiftande funktion.

Statsminister Stefan Löfven (S) har återrapporterat digitalt till riksdagen om vad som sades under mötet. Återrapporteringen skedde i EU-nämnden den 11 maj. EU ska bli mer rättvist och socialt, men med mjuka steg, förklarade statsministern till TT dagarna före mötet.

Statsminister Stefan Löfven.

Källor: Europeiska rådet, Sveriges Riksdag, Europaportalen.se, Landsorganisationen (LO), SvD.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Nyheter

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *